Sida 393
Sjette kapitlet: Återblick och reflektioner
>
gnnisni betraktad. Octi ilock lag» såilano itiOrbida förhållanden en bestämd och aTslutad rortn^ som följer giPna lagar och utgår t eii mängd alltid sig lika modi-Ekatioiier.
I Vi taga ett Bxempe), Ha fbegaret är ju något sådant inre, som kan anses emotsvara naturdrifterna i del yttre, men som sträcker sig vida utöfver dessa. Man känner hafbegär Itll en mängd Ung, som hvarken iimubära någon njtta för kropften vller ens nigon retning lör de yttre sinnena, t. ex. begäret efter ett stort bibliotek fÖr den, som aldrig läser deruU, begäret efter rånLebäratide papper, ej lör att begagna dem och njuta, utart blott lor alt ega. Men under detlfi är del icke blott naturdrirter" riB, som giiVa en viss prägel åt det yttre somatiska, äfven det inre harbegäret gör det. Ooh då nalurdrifterna kunna stegras till den ^rm\^ att de törtaga all besinning, och merktiiskan rusar åstad som ett vildt iljiir lör deras tillfredsställande, så tager å andra sidan ha (begäret sinnet så med sig^ att det förslöaei för iiUt annat (snåihets^ mono man len }f i isynnerhet om det egande förrådet förloras, eller vid någon frukÉan derfÖr. Vi se hatbegiiret i en annan niodiJikation, begäret alt lUtegna sig andras, iuke blott fi[ behof och för möjliga bebof, utan ätVeil vid sådana tillfcillen, d«r man hvarken behöfver eller ens kan gagna det erhållna — (jurbegär, tjufmonomaiM. Och vidare se vi hafb^gärei ulvcckladl i en massa af planer och stänuptiiJgar, fortgående såsom en regelbunden affärsverksamhet eller abnormt 6åsom elt uppgjordt och utbildad t system af bedrågerier. Detta Simima återfinna vi vid natnrdriltenia, i det de förbindas med ett inre stråfvande ooh planerande, icke blott i och för deras ernående, utan snarare lör deras sybaritiska utbildning.
^^s
Källa: Internet Archive ·
