Sida 308
34 Sgy-MARIE."
pluggningen för husets lärarinna söka få armbågarna att” titta fram ur klädningslifven.
Arbetsdagarna på XKräklinge voro dock inga sötebrödsdagar för den fattiga sömmerskan, ty friherrinnan liksom baronen hade bägge namn om sig att låta sitt tjänstefolk "göra rätt för sig”.
Och inte tyckte Marie heller, att hon kunde "säga så ifrån" till Kräklingeherrskapet som hos sina andra kunder, ty dels gjorde hon allt för att vara friherrinnan till lags på det att föräldrarna skulle få det någorlunda drägligt på godset under ålderdomen och dels höll friherrinnan henne mera än de andra fruarna på afstånd, så att hon aldrig kom sig för att klaga.
Men en dag, då den stränga damen befann sig vid tämligen onådigt humör” och gjorde sömmerskan förebråelser öfver att arbetet gick för sakta och till och med lät påskina, att Marie icke gjorde skäl för maten ens, brast den unga flickans tålamod. Utan att säga ett ord packade hon samman sin attiralj och bad att få den hemsänd.
Visserligen blef friherrinnan nu en smula mörare i munnen och försökte öfvertala Marie att stanna kvar och afsluta hvad hon hade för händer, men sömmerskan var obeveklig i sitt beslut att gå sin väg, och så blef slutet på historien en fullständig brytning.
Ett par dagar därefter hade friherrinnan skaffat sig en ny sömmerska från närmaste stad, hvilken hon till och med genast lyckades öfvertala att stanna kvar i socknen för att konkurrera med Marie. Och länge dröjde det ej, förrän den senare stod så godt som utan kunder.
Då fattade "Sy-Marie" i hast ett nytt beslut och
bestämde sig för att emigrera och söka sin utkomst i Amerika. i
Källa: Internet Archive ·
