Sida 415
KÄRLEKENS UNDERLIGA VÄGAR. 7
Därute träffade de två medicinarne en. massa vänner, för hvilka de förtäljde sin Robinsonad, och så blef det i stället för ett par glas punsch lika många halfbuteljer per man.
Dagen, efter vaknade de två resenärerna i sina bäddar två och en half timme efter sen ångbåten gått, hvarefter de satte sig ner och kokade ihop följande sorglustiga epistel till sina anförvanter ute i skärgården.
Stockholm d. 18 maj 1891. Bästa farbror.
Ni voro väl rysligt förargade öfver att vi ej kommo ut till er under pingsten som vi lofvat, men ett oblidt öde korsade våra planer. Vi ha bägge förkylt oss och måst intaga sängen. Under hela gårdagen förtärde vi ingenting (Knut åt inte ens frukost). På aftonen lyckades vi dock få i oss litet mat, hvarefter vi medicinerade med den påföljd, att vi sofvit tämligen godt och vaknat alldeles nyss med infernalisk hufvudvärk. Vid tolftiden i natt kände vi bägge stark yrsel. Nu tänka vi gå ut och stärka våra domnade krafter med en sillfrukost och litet porter, hvilket säkert skall rekréera oss. Hälsa tant och bed flickorna inte vara oroliga. Nästa söndag hoppas vi få omfamna er alla.
Knut och Fritz.
P. 8. Kärlekens vägar äro underliga, säger ordspråket. Det ha äfyen vi fått erfara nu i pingst,
KA Sam Aa d
Källa: Internet Archive ·
