Sida 516
40 KALOTTERNAS SOMMARNÖJE. vi varit oroliga för er; ropade fru Kalott och omfamnade Nisse och Kalle så att den senare, som bar ckorren i sin hatt; tappade hatten, hvarefter det lilla djuret i några raska språng ögonblickligen skilde sig från sitt nya sällskap och försvann, förföljd af Tybå som i ett ursinnigt skall å nyo gaf sin glädje till känna öfver att en ny lustighet helt plötsligt stod honom till buds
&« +
é
Emellertid tycktes det, som om Kalotternas sommarnöje dag för dag artade sig att blifva allt annat än angenämt.
I fyra dagar hade det regnat, så att sängkläderna ännu ej hunnit torka, utan hade familjen måst tillbringa nätterna i syskonbädd på ett par halmkärfvar, utbredda i "salen". Att Nisse och Kalle "vid ett tillfälle, bestämdt tyckt sig se en orm i halmen, och funnit ett råtthål invid panelen genom hvilket ormen tydligen kilat ut”, bidrog ej heller att öka trefnaden. Också stannade revisorn, som hvar dag måste fara in till Stockholm, kvar i staden tredje natten; och när han kom hem och fru Kalott fordrade förklaring öfver hvar han hållit hus, svarade han, att han roat sig på sitt vis och att defla varit vida trefligare än att lägga sig bland "ormar", skorpioner" och "tvestjärtar” för att sedan vakna med ett hundratal kornagvar i nattskjortan
"Men vi, vi ska stå ut med sådant," hade då fru Kalott svarat, "vi kunna inte bereda oss lika trefifgt som du på vårt tarfliga läger af "halm och strå'." hade hon afbrutits i sitt tal af snyftningar.
Därpå hade flickorna måst taga vid samt lugnt och
sansadt berättat, att det rökt in i spiseln, så att de ej
Och så
4
LÅ
240 RR - fe ad -
påLE
Ja
je
ve På
Källa: Internet Archive ·
