Sida 10
9 NE ER AS FE RA BAR VI Kol, 1—2. Ordning, stafsätt' och folkmängd enl. senaste utgifna officiela statistiken. Kol. 3 anger namn på de byar eller ställen, hvarest tjensternas inne¬ hafvare bo. Kol. 4—6. För att i kol. 4 o. 6 alltid kunna ha wåsiffriga tal ha stun¬ dom mindre afstånd än 0,5 km. uteslutits och större än O,5 km. höjts till hel; de ofta inom samma ort betydligt vexlande afstånden i kol. 5 bero derpå, att stundom åsyftas järnvägs- och stundom ångbåtsstation. Kol. 7. Det egna stafsättet i namnen är alltid bibehållet. Kursiveradt namn betyder ledamot af skol- och någon gång äfven kyrkorådet. 0O.framför namn = organist, k. — kantor och kl. == klockare. Efter namnen: + = kommunal¬ stämmoordf., I = räkenskapsförare eller styrelseledamot i sparbank. I större städer äro personnamnen vanl. införda i alfabetisk ordning och ilandssocknar efter bostädernas afstånd från kyrkan. Kol. 14—16. Kursiverad examensort betyder musikdirektör. Den oviga benämningen ”kyrksångareexamen” har utbytts mot ”kantorsexamen;” man säger ju för öfrigt inom hela riket icke kyrksångare utan kantor. (Någon klockare¬ examen förekommer, som bekant, icke). ”Disp.” betyder dispenserad. Å några ställen anges Getinge och Ockelbo som examensorter, emedan der boende musikdir. någon tid lära haft mus. akad:s fallmakt att examinera. Kol, 17 anger det år, då nuvarande sysslan tillträddes. Kol. 18. Tjensteårens antal ha beräknats till 1888 års slut; gälla endast folkskolläraretjenst, då platsen är ”förenad”. Kol. 19. Här beteckna 1—6 fasta och I-III flyttande folkskolor, 1—4 och I—II med samt 5—6 och III utan underlag af särskild småskola. 1 => fyra årsklasser, hvardera kl. undervisad af särskild lär.; 2 = två afdeln., af hvilka hvardera omfattar två årsklasser och undervisas af särskild lärare (hit räknas ock skolor med biträdande lär.); 3 = två afdeln., hvardera omfattande två års¬ klasser, men båda undervisade af samme lär. på olika tider; 4 — alla folkskolans årsklasser (vanl. 4, någon gång 3) samtidigt undervisade af samme lär.; 5 = folk- och småskolans barn undervisade af samme lär. å olika tider; 6 = folk- och småskolans barn samtidigt undervisade af samme lär,; I — flyttande folkskola med fyra årsklasser samtidigt undervisade af samme lär.; II = flyttande folkskola med tre årsklasser samtidigt undervisade af samme lär. och III = flyttande folk¬ Kol. 20—21. I dessa kol. anges, mellan hvilka data läsningen årl. pågår. Ex. 1/3 2/6, Ye 39/44 = lästid I mars — 30 juni samt 1 aug. — 30 nov. ; ferier 1 dec. — 28 febr. och 1 juli -- 31 juli. Kol. 21 tydes på samma sätt. (Här menas blott särskildt aflönad fortsättnings-, ej repetitions- eller ersättningsskola). Kol. 22 anger, huru många barn folkskollärare under senaste tiden un¬ dervisat pr år. Kol, 23 redogör för folkskollärares medeltal barn pr dag under de 5 sista åren. I ingendera af dessa båda kol. inberäknas fortsättnings- eller repetitions¬ skolas barn och småskolas endast, ifall särskild småskola till underlag' saknas. (Då barnantalen i kol. 22—23 i skolor, tillh. art. 4, äro mycket olika, beror detta dels på ojemn skolgång, dels på medeltal i ena kol. men ej i den andra; någon gång derpå att man af missförstånd medräknat småskolans barn). Kol. 24 anger, huru många småskollär. som sända barn till hvarje särskild folkskola; ingen småskola utmärkes med 0, och om flera folkskolor ha underlag af samma småskola (-or), betecknas hvarderas andel i småsk. med bråktal. Kol. 25. Särskilda afklädningsrum anges medelst siffror (de! i sådant, med bråk); f = förstugan, k = korridor, — betyder saknas. Kol. 26 anger skolmaterielens beskaffenhet. Finnes endast det nödvän¬ digaste (läseböcker, de vanligaste väggkartorna, väggtaflor öfver menniskokroppen, räknetafla, jordglob), betecknas detta med wu (= underhaltig); finnas dertill Mentzers stora blindkarta öfver Sverige, stereometriska figurer, åskådningsmateriel till metersystemet, väggtaflor öfver djurriket samt d:0o för teckningsundérvisningen, auses materielen god och betecknas med 9; eger skolan ytterligare specialkartor öfver verldsdelarne, himmelsglob, tellurium, fysikaliska apparater, tecknings¬ klotsar, metersats, orgelharmonium 0. s. V., betecknas materielen såsom förträff¬ lig med f£. Kol. 27. Här menas endast boningsrummen (icke kök o. d.) i lärares bostad; sålunda icke heller rum i utrotar vid flyttande skolor. (Märkvärdigt nog tyckes en och annan lärare äfven ha räknat kök såsom boningsrum). Kol. 28 anger den vanliga kontanta lönen, inberäknadt ersättning för s. k. öfverläsning (ersättning för fortsättningsskola är deremot icke medtagen; denna inses i allmänhet af lästidens längd i kol. 20—21). Kol. 29. Siffrorna ange kontant belopp i kr. och öre; e. m. = efter markeg. (i Skåne någon gång medelmarkegång), i. n. — in natura (i foder, då vanl. mängden står angifv. i noten), tr. — tunnor (säd i. n. !/2 råg, !/a korn). Kol. 30. Endast siffror ange också här kontant belopp för lärarens (ej skolans) räkning; men om efter siffrorna står ett f, betyder detta famnar (någon er gång stf. — stor- och If. — långfamnar), lemnade i bestämdt antal; i. n. — hvad som åtgår. Kol. 31 anger summan af lärarens och barnens brukbara jordområde vid skolan (skolorna, ifall lär. ambulerar), men ej lek- och tomtplatser m. m. dyk (Lärares och barns skoljordar äro ej skilda, emedan båda vanl. brukas tillsammans): Kol. 33. Kursiverade lönesiffror betyda, att läraren sjelf undervisar i slöjd, raka siffror deremot att särskild slöjdlärare finnes. Kol. 34—88 ange hithörande löner enligt senast skedd reglering (vanl. före 86 års slut): i kol. 34 kontant belopp och i kol. 35 klockarejords eller klockareboställes arrendevärde pr år (ej taxeringsvärde); hela lönen alltså — summan af kol. 34 och 35. (Klockareboställes årsvärde är vanl. uppgifvet så¬ dant, som det upptogs vid regleringen; annorlunda blott, ifall det då sattes för högt eller för lågt). I kol. 34 hå de kontanta Org.-, kant.- och klock.-lönerna sammanslagits, ifall dessa tjenster äro förenade, men specificerats om olika per¬ soner inneha hvardera sysslan. Stundom äro öfverskjutande öre jemnade till” krona, dock så att aldrig öfver cirka 40 öres skilnad mot verkliga förhållandet uppstått; om lönen varit fördelad mellan två eller flere församl., ha örena från alla sammanslagits till krona i endera (detta för utrymmets skull). Tankstreck (—) i kol. 34 betyder, att ingen kontant lön der finnes. Då två eller flere socknar ha gemens. org.-, kantor och klock., men särskildt lönebelopp icke är angifvet för hvardera, betyder dettå, att lönen uttaxeras efter alla socknarnes gemensamma fyrktal, hvadan hela summan måste införas å et ställe i den socken, der tjenstens innehafvare bor. Jordar och boställen äro dock alltid upptagna i den socken, hvarest de äro belägna. Helst har lönen för hvardera socknen specificerats särskildt, ifall tjensten i en framtid skulle komma att delas. ”Gh” i kol. 36 — gatehus, ”utj.” — utjord. Kol, 39—43. I kol. 42 menas det år, då orgeln blef färdigbygd. För¬ kortningarne i kol. 48 ha följande betydelse: A. J-n — CQ. A. Johansson, (Hof¬ mantorp), A. Lbg = A, Lindberg (Upsala), Alstr. — Nils Alstrand, A. S-n = Aug. Svensson, A. V. L. =— A. V. Lindgren, Blomqv. — J. M. Blomqvist, B. & L. = Blomqvistr& Lindgren, Cederl. = Carl Gust. Cederlund (Stälm), 07 J3 Vi = C. J. Vickman (Sköfde), C. Nn — Carl Nilsson (Ullared), Dahlst. — Dahl¬ stedt, Eberh. — J. Eberhardt (Norrköping), Edbrg =— Joh. Edberg (Bälinge), Ekengr. =— J. : Ekengren, Elfstr. — QC. Elfström (Ljungby), Elmelin = L. M. Elmelin, F. A=n — Frans Andersson (Sthlm), G. A—n — Gust. Andersson (Sthlm), Gbsn = P. Gullbergsson, G. Dstrm — Gustaf Dahlström (Gusum), G—2n Gullbergsson & Vengström, Granl. — Granlund, Gr. & Str. — J, Gren & Dan. Stråhle, Hedlund — 0. Hedlund (Sthim), Hedstr. = Hedström, Hellqv. = Hellqvist, Holm — (. Holm, Holmg. = J. Holmgård, Holmqv. — Holmqvist, Hultqv. = 0. Hultqvist (Förlösa), J. A—n == Joh. Andersson (Långaryd), J. A. J--n = J.: A. Johansson (Mösseberg), J. C—n = €. J.: Carlsson (Virestad), J. OF SOJA, 0. Canlsson: &ö-—J. Andersson, J. Magn. = J. Magnusson (Nöttja), Jonsson — A. Jonsson (Ringarum), Josefs. — Hans Josefsson (Hajom), Jönsson = A. Jönsson (Hjortsberga, Blek.), Olsen — K. Olsen (Köpenhamn), Kullbom — P. A. Kullbom (Broddetorp), Larsn — L. Larsson (Malmö), Liljegr. = J. Lilje¬ gren, L. & N. = Liljefors & Norstedt, L. & O. = A. V. Lundahl & K. Olsson, Lund = P. Lund (Sthlm), Lundahl =— A. V. Lundahl (Malmö); M.: & J. — JA Magnusson & A. Johansson, Modig — N. J. Modig, Mol. & C:o — 8. Molander & 0:0o (Göteborg), M. & 8. — Marcussen & Son (Apenrade, Slesvig), Nilsson — C. Nilsson (Ullared), Nordstr. — Sven & Erik Nordström (Eksjö), Nygr. — Nygren (Sthlm), 0. A—n = Olof Andersson (Norsjö), O. N.L.=—=0.N. Lindqvist (Visby), Petersson = N. P, Petersson (Gotland); PN BI SSoP. No bORspörs (hofvakt¬ mästare), P. = P. Z. Strand, Rettig — 8; CO, Rettig, RR, N—n — Rasmud Nilsson (Malmö), Ringstr. — Ringström, Rosenb. — Rosenborg, Runbäck (Ytter¬ Jerna), Schwan = 0. Schwan, Schörl. = P. Schörlin (Linköp.), Setterqv. — Setterquist, S. Jon — Sven Johansson (Liared), Sohlb. = Sohlberg, S—m & N. — Söderström & Nordqvist, 8. & S. — E. A. Setterquist & Son (Örebro), Strömbl. — Lars Strömblad, Svanstr. — And. Svanström (Strängnäs), Svensson (Trollenäs), Sv. & Sch. Svahlberg & Schwan (Sthlm), Söderl. = J. N., E. NM Söderling, Torell J: Hi Torell (Ellekulla), Vhlbrg — Vahlberg, Visten. = Vistönlus, V. & V. — Vahlberg & Vallander, Vngstr. — Jon Vengström, Ystrm. — Dan. Vallenström (Upsala), Våland. — Vålander, Våhlstr. —= Våbl¬ ström, Åberg = J. P. Åberg (Vassmolösa), Å. & L. (Stölm), Akorm, == Pi L. Akerman, ÅA. & & — Österman (Norrtelge). LDL. = P, L. Åkerman & Lund = Åkerman & Setterquist, Österm. Kol. 44. Kursiverad postadress betyder, att den person, midt för hvars namn adressen står, är poststationsföreståndare. I noterna torde förkortningarne utan vidare begripas, t. ex. amb. — am¬ bulerar, afst. — afståud, har — hektar, innehafv. — innehafvaren, km. — kilo¬ meter, st. — stationer (ex. 2 st., 3 km., 4 mån. = skolan amb. mell. 2 star tioner belägna på 3 km:s afstånd från hvarandra, 4 mån. af årl. lästiden vid bostaden), st. om orglarne = stämmor 0. s. V.