Sida 11
Månen.
Månen är, såsom I redan hört, 50 gånger mindre än jorden och följer henne på hela sin bana, den han tillryggalägger på 365 dagar, 5 timmar och 48 minuter, hwarunder han kringlöper henne något mer än 12 gånger. Till sitt omlopp kring jorden behöfwer han wäl blott 27 dagar, 7 timmar och 43 mininuter, men från den ena fullmånen till den andra förflyta 29 dagar, 12 timmar och 44 minuter. I sitt medelafstånd är han öfwer 36,000 mil från oss . Då han sjelf lika litet lyser som jorden, så synes han för oss blott då, när hans mot oss wända sida eller en del deraf upplyses af solen. Genom månens rörelse omkring jorden och tillika med henne kring solen, händer nemligen, att han ömsom synes oss i olika gestalter, emedan han än kommer att stå mot solsidan, än på motsatta sidan, hwarigenom nymåne, första qwarteret, fullmåne och sista qwarteret uppkomma. När månen står i jemn linie mellan solen och jorden, och således wänder sin upplysta hälft mot solen, men den mörka åt jorden, så se wi honom icke, och denna ståndpunkt kallas nymåne. Han går då upp och ned mot solen. Efter 3 3/4 dagar wänder månen redan något af sin upplysta sida till oss och liknar en skära och man säger då: månen tilltager. Då månen nu befinner sig till wenster om solen, går han först upp efter denne och lika så ned. Denna skära blir nu allt bredare och efter 7 2/3 dagar se wi halfwa månskifwan upplyst. Detta kallar man första qwarteret. Wid denna tid går månen upp mot middagen och ner wid midnatt. Numera blir med månens ständiga framskridande denna upplysta del allt större, tills månen uppnått hälften af hela sin bana, står på jordens motsatta
