Tillbaka Read Runeberg

Jämförelse emellan norra och södra polkretsen

Originalsida 31
Originalsida 31
Originalsida 30
Originalsida 31
30–31

Sida 31

tillkomst. Träd, grenar, och särdeles mull, sand, finnas inpackade i dessa massor, och bevisa, att deras ursprung bör härledas från grannskap med land. Man har sedt fogelbo på dylika berg och Fox märkte en sten, om 12000 skålpunds tyngd på ett isberg. Desse synas således hafva ett gemensamt ursprung med de ofantelige ismassor, som vid Norrska fjällen förorsaka de ryktbara fjällskrid, eller ock de förfärlige glätschen, som i Schweitz stundom åstadkomma så rysvärda skådespel, förstöra hela landstrakter och störta många tusende människor i olycka.

Likväl kan icke bestridas, det ju sådane isberg äfven möjeligen tillkomma utan land. Man ser ofta, på sjelfva isfälten, brutne flingor sammanvräkas till flera hundrade alnars högd på hvarandra . James fann i Hudsonsvik, att floden dageligen upbröt och hopstaplade den sig efter hand läggande isen, så att, på få timar, isklumpar om 3 alnars tjocklek tilldanades. Forster anmärkte ordenteliga varf i sjelfva isbergen. Då Munk vid Churchills floden anmärker, att isen frusit till 3 a 360 fots djup, bör sådant förstås om sammandrifna isflingor, ty Crantz försäkrar, att isen annars, i de stillaste vikar, blott antager några alnars tjocklek. Och huru skall man

Källa: Project Runeberg ·