Sida 54
Magneten aldeles förlora des kraft att visa Norden. Han härledde sådant från den stränga kölden; den tjocka dimman, och flere förmodade anledningar. Dock synes den förstnämde orsaken hafva hufvudsakligen verkat, emedan Ellis, som år 1746 fölgde Cap. Moor på des uptäcktsresa, vid Knigthsön fann den på samma sätt röfvade Magnetiska kraften återställas, när Compassen försattes i tillbörlig värma. För öfrigt beror theorien om Compassen egenteligen på de innom Polkretsarne belägne Magnetpoler, af hvilka tvänne, af Herr Prof. Wilke blifvit uträknade och för Södra Polen utstakade på Akrellska Globerna. Ett arbete, det man skulle med längtan se fullbordadt äfven i anseende till Norden.
§. 10.
Stenriket.
Ännu större skilnad visar sig emellan N. och S. Polkretsen, när vi sträcke jåmförelsen till de tre Naturens riken.
Om Stenrikets alster innom Södra Polarkretsen, äge vi inga underrättelser. Om än Södra Georgiens och Kyndelsmässoöarnas
Källa: Project Runeberg ·

