Sida 62
ett fat af fem djur. På några få tåg fångades 2800 Valrossar, som, med tran, hudar och betar, gofvo en ansenlig vinst . Men desse djur äro der nu sällsyntare och skyggare. De sofva under en vakande skiltvakts upmärksamhet och fly vid minsta buller. Så grundad är den sanning, att endast grannskap med människan, gifver djuren farhoga och varsamhet. Harar finnas på Grönland . Holländarne sköto harar på N. Zemblia. Frantsmännerne förtärde på en vinter 25000 harar i Hudsonsvik. Snömöss och Hermeliner bebo äfven Polkretsen, kan hända up till Spitsbergen. Men fram för alt böra vår Pols mångartade Skälar räknas för en dyrbar Försynens gåfva. De äro Grönländarens och Esquimauens alt. Kläder, föda och värma, lifvets hufvudsakelige behofver hämtas af dessa ensamt, och således äro de dyrbarare än sjelfva Renen. Hvalfiskar låcka den vinningslystna Europeén med lifsfara, up till de ogenomträngelige iskuster. Delphinen, Finnfisken, Cachelotten och Nord-Capern gå äfven innom Polkretsen, fast icke så högt, som hvalarna. Och hvad dessa icke rikta människan med deras ringare speckförråd och odugligare barder, det ersätta de med den tjensten, att till stränderne jaga de mindre fiskarter.
Källa: Project Runeberg ·
