Sida 138
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
verkshus i staden. Holländska handtverkare inkallades efter 1625 för att hjälpa till vid nybyggnaderna ocli hugnades med skattefrihet. Borgare, som fått sina gårdar nedbrända ocli ämnade återuppföra dem af sten, fingo sex års befrielse från utlagor. På särskild anhållan synas de äfven blifvit fri-kallade från tullumgälder.
Förmyndareregeringen fortsatte med kraft regleringsarbetet, ehuru det till en början stötte på åtskilliga svårigheter. Den 30 april 1633 inkom doktor Olof Bureus i riksrådet »gifvandes till känna, att i salig K. M:s tid är befallt, huru hållas skall med byggningen på östra sidan, och att en stor oenighet nu är, i det somlige bygga på 18 alnar, somlige på 14 alnar uti bredden. Honom svarades, att efter det är stadens jord, så må staden låta den bekomma platser, som bäst kan bygga. Eljest om de gifva någon tomt bort emot salig K. M:s dessein, då skole de vara förtänkte den att igenskaffa».
Den 16 okt. 1634 utnämndes Klas Fleming till öfverståthållare öfver Stockholms stad ocli malmarna, ocli redan den 31 dec. s. å. beslöt riksrådet på lians förslag, att en del trähus vid Norrmalmstorg skulle rifvas och att alla tomter skulle bebyggas med stenhus. Någon dessein omtalas ej i samband härmed.
På grund af striderna mellan staden ocli Norrmalm resolverade regeringen, att båda å nyo skulle förenas till ett enda samhälle. Den 24 april 1635 voro respektive borgmästare uppkallade för att höra resolutionen, hvarvid Norrmalms borgmästare afgaf en högtidlig protest, med innehåll, att man måste foga sig »och befalla Gud saken». — — — »Allenast vill han nu protestera, att lian och lians kolleger vele vara för posteriteten undskylladt, att de intet hafva hvarken varit vållande att där till kommit är, mycket mindre hafva med deras invända skäl denne Hennes Maj:ts fattade resolo-tion afbedja kunnat.» Upphörandet af den onaturliga skilsmässan synes direkt lia gagnat regleringsarbetet, som hädanefter kunde ledas mera enhetligt.
Den 12 nov. 1635 påbjucles, att alla »ödes och afbrända tomter liär i staden skola med första upptagas ocli — — — förbyggas uti murfasta lius»; alla, som innehade dylika tomter eller förfallna hus, skulle på bestämd dag-året därpå hos magistraten bevisa sin äganderätt samt uppgifva, om de ville själfva bygga eller upplåta dem åt andra — något annat val gafs ej. Den dessein, som åberopas, är fortfarande den föga bestämbara från Gustaf Adolfs tid. För att gifva staden någon ersättning för besvär och kostnader fick den genom privilegiebrefvet af den 10 mars 1636 rätt att uppbära tomt-ören på Norrmalm. Där bestämdes tillika, att alla upptagna tomter på stadens utmark skulle inskrifvas i tänkeboken, samt att trä- ocli ständelverkslius ej finge förekomma i staden, utan att de skulle ersättas med stenhus, liksom att alla obyggda tomter skulle på samma sätt bebyggas, allt inom en af öfver-
Källa: Project Runeberg ·