Sida 149
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
gen »Nygatan» synes ha utvecklat sig. Mot århundradets slut uppfördes mynthuset vid den öppna plats, som ännu bär namnet Mynttorget. 1668—69 påbjöd regeringen upptagandet af en gata från Norreport till Gråmunkebron, nuvarande Myntgatan, ocli Gustaf Adolf lät afsticka det torg, där det nya riddarhuset uppfördes; dess tomt går ut till halfva nuvarande torget och var inhägnad med plank. Strax bredvid låg riksskattmästaren Gustaf Bondes palats, det nuvarande rådhuset, ocli vid Lilla Nygatan byggde borgmästaren Jönsson år 1656 det hus, som på 1700-talet uppläts till posthus. Yid Munkbrotorget låg ett lius, som ofta bytte ägare — det nuvarande Petersensska huset.
Under detta tidehvarf få gränderna i allmänhet de namn, som de ännu bära (jmf. F U. Wrangel, Gamla gatunamn, Vintergatan 1894, sid. 290 ff.). På Dahlbergs vy öfver staden se husen prydliga ut, ocli liögt öfver dem ser man slottets kompakta massa och kyrkornas spetsiga torn. Ännu mot 1600-talets midt måste »kransen » oupphörligt repareras, men före århundradets slut försvinner den alldeles.
Namnet Gråmunkeliolmen utbyttes på 1600-talet mot Riddarholmen. Tornen bortdonerades, ocli muren försvann; kyrkogården fick en jämnare form, ocli ståtliga palats uppfördes. Där reste sig Karl Gustaf Wrangels slott, som år 1697 inköptes till konungaborg, ocli där hade Gustaf Bonde, Knut Kurck, Bengt Oxenstjerna och andra rikets stormän prydliga stenhus, så att holmen vid århundadets midt blef en af Stockholms förnämsta stads-
Sto ekholm. i. 8
42. Inre stadsporten vid Köpmangatan, »för dess trånga passage skull åhr 1685 d. 30 Aprilis neder-bruten ocli samma tijd afrijtat af E. Br[enner]. Notarum explicatio A. Gambia stadsporten vulgo Köpmanslivalfvet. B. Köpman-gatan. c. Stora Tårget. D. ingången på Baggens gatan.» Orig. i Palmsk. saml. i Upps. Bibi.
Källa: Project Runeberg ·