Sida 150
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
clelar. En träbro ledde öfver till staden, hvarjämte Åke Tott lät bygga en enskild bro, som fanns kvar under någon tid.
Äfven Helgeandsholmens utseende förändrades. Där synes konungens stall ha legat vid 1600-talets början, byggdt af Gustaf Yasa år 1535 eller kort förut (jmf. Biksreg. X: sid. 113, ocli Elers, II: sid. 54). Det liar sedan flyttats till Norrmalm strax öster om Norrbro, men återuppfördes på holmen år 1673—74 efter ritning af Nikodemus Tessin; stallet afbrann i februari 1696, men återställdes redan samma år. En bro ledde från stall-gården till stranden nedanför slottet, ocli vid sidan däraf gick en för konungens eget bruk afsedd spång — »kungl. maj:ts stallgång» — direkt upp
43. Karta öfver trakten kring nuv. Myntgatan ocli Mynttorget år 1672. Orig. i Westinska saml. i Upps. bibi.
till slottet (se kartan fig. 40). Gustaf Adolf ocli Kristina utskiftade tomter både på den egentliga Helgeandsholmen ocli på Stockholmen. Strax norr om stallet byggde Klas Fleming sig ett stort lius 1641—42, hvarvid strömmen mellan båda holmarna till en del igenfylldes. Klagomål höjdes öfver liögt vattenstånd i Mälaren, ocli kanalen upprensades så godt sig göra lät. Den skilde det Flemingska huset från Anders Gyllenklous byggnad, som år 1654 köptes af riksdrotsen Per Brahe. Båda husen inlöstes senare af kronan: det Flemingska år 1696 och det Braheska år 1697, 'hvarefter det förra ned-bröts ocli det senare hyste, till dess det refs på 1820-talet, hvar efter annan k. biblioteket, vetenskapsakademien, riksarkivet och andra offentliga inrättningar. En del af stalltomten liade år 1665 bortgifvits till finska församlingen i och för kyrkobyggnad, men gåfvan återkallades kort därefter. Det varsamma plats, där det forna Helgeandshuset stått. I en korsverksbyggnad,
Källa: Project Runeberg ·