Sida 154
11(3
STOCKHOLMS HISTORIA.
»Stora Konungsgatan», som senare fick namnet Drottninggatan, ledde fram till Kungsbacken, clar stundom afrättningar ägde rum. Trakten där omkring var föga bebyggd, mest upptagen af trädgårdar ocli plankstängda tomter. (Jmf. F. U. Wrangel »Gata upp ocli gata ned» på Norrmalm, Vintergatan 1895.) Parallelt med Drottninggatan ligga Hötorget ocli Rännare-banan, af hvilka den senare är äldst, enligt en uppgift tidigare kallad »kung Jans ladugård». På Gustaf Adolfs tid skall en plats blifvit upptagen därstädes för att mönstra krigsfolk, och på regleringskartan öfver Klaratrakten finnes påskriften »Mönsterplats». Klas Fleming skall lia omgifvit platsen med en stenmur till en ridbana, och ett brädhus uppbyggdes, i hvilket sedermera riddarespel, »karuseller» och ringränningar uppfördes. Mot slutet af 1600-talet anlades där några verkstäder för gjutningar ocli tillverkningar för slottsbyggnaden. Hötorget utlades i samband med Flemings reglering. Närmast efter år 1622 gick stadens staket fram öfver dess plats.1
Högt upp vid Drottninggatan låg Barnhuset, ocli vid Rödestrandsviken Röde strand eller Rörstrand, utom stadens område, bortdoneradt af kronan, sedan reduceradt ocli slutligen upplåtet (1698) till staden för manufakturers anläggande.
Stadens gräns utmärktes af ett staket, som finnes utsatt redan på kartan från 1500-talet och får ökad betydelse, då lilla tullens tillkomst år 1622 nödvändiggjorde tullbevakning och uppbörd vid vissa tullstugor. Norrmalms tull skall från början hafva legat vid Rännarebanan, utflyttades vid regleringen till Barnhuset (se kartan öfver Norrmalm från år 1640, Pl. 12) ocli därifrån år 1652 till Karlbergsvägen (se regleringskartan öfver liela staden, Pl. 7) ocli slutligen år 1671 till Stallmästaregården. Den sista utflyttningen betingades af en år 1670 gifven donation af jord utanför stadens gamla område.
Öster om Norrmalm låg Ladugårdslandet, förenadt med staden 1639—40. Gränserna framgå af regleringskartorna. På anhållan af magistraten tillökade regeringen år 1670 stadens område, så att den nya gränsen kom att gå från Djurgårdsbron till Norrmalms tullport, såsom en jämförelse mellan nyssnämnda kartor och Tillæi karta utvisar.
Repslagarebanan utmed Träskrännilen bortdonerades år 1669 »att endast bebos och intagas af manufakturister», och norr därom sträcker sig Humlegården, anlagd år 1619 ocli omändrad af drottning Kristina till trädgård ined ett lusthus i midten. Längre norr ut anlades år 1676 en »båtsmans-kyrkogård», sedermera brukad för fattigas jordande. Öster ut var ett torg utlagclt, och där invid låg en stor tomt till amiralitetskyrkans uppförande, påbörjadt på 1650-talet. Nedanför, intill sjön, låg »kronans amiralitetsplats» med proviantmagasin o. d., hvilken år 1697 öfverlämnades till artilleriet.
1 Om Norrmalms kvarter, tomter och tomtägare finnas närmare uppgifter i en af stadsingeniören, sedan rådmannen Anders Torstensson upprättad tomtebok åren 1663—68, som förvaras i stadsingeniörskontoret.
Källa: Project Runeberg ·