Sida 155
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
Gatunamnen vittna ännu i dag om sjöfolkets bosättning härstädes; nuvarande Storgatan ocli Humlegårdsgatan kallades först Fleminggatan. Norr ut lågo trädgårdar, tillhöriga stormän som annorstädes hade bebyggda tomter. Amiralitetet sökte på 1670-talet tillvälla sig större rätt öfver denna stadsdel, än det borde äga, men tvisterna härom afstannade efter örlogs-flottans förläggande till Karlskrona. På dess bekostnad lades en flottbro, med vindbrygga för båtars genomsläppande, från Blasieholmen till Ladugårdslandet i Nybrogatans förlängning. Genom ett kungabref år 1663 öfverlämnades brons underhåll till staden.
Yid 1600-talets början låg den kungliga skeppsgården på Blasieholmen med en särskild byggnad för amiralitetet, hvilken uppfördes år 1634, men
47. Amiralitetskyrkan på Kyrkholmen 1732. Orig. i byggnadsnämndens arkiv.
bortdonerades år 1647 till Hans Wachtmeister. Flottan förlades omkring år 1640 till Nya (nuvarande) Skeppsholmen, hvarefter namnet Blasieholmen blef brukligt. Drottning Kristina uppdelade holmen i donationer till förmögna personer med villkor att bygga prydliga stenhus, ocli hastigt uppväxte liär en af hufvudstadens förnämsta stadsdelar. Bland tomtägarne möta vi namnen Bååt, Stenbock, Tungel, Wachtmeister, De la Gardie m. fl. På den s. k. Kyrkholmen uppfördes år 1629 amiralitetets kyrka (se för öfrigt F. U. Wrangel, Blasieholmen).
Till Nya Skeppsholmen ledde från Kyrkholmen en träbro på pålar med vindbrygga, hvilken byggdes på amiralitetets bekostnad åren 1638—1640. En annan bro ledde öfver till Kastellholmen eller Blockhusholmen.
Munklägret, senare kalladt Kungsholmen, tillhörde kronan ocli användes som jaktmark. Där funnos två tegelbruk, ett vid Rörstrandsviken och ett
Källa: Project Runeberg ·
