Sida 572
500
STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJTJKVÅKD.
synnerligen talrika, uppliörde badarne under förra delen af detta århundrade att särskildt befatta sig med bad och öfvergingo till våra dagars s. k. fält-skärer. Rättighet att hålla badinrättning medgafs därefter åt oexaminerade personer. En sådan var hattmakeriåldermannen C. J. Lorentz, som år 1831 vid Gamla Norrbro inrättade en numera naturligtvis raserad varmbadinrättning, hvilken på sin tid var den förnämsta, om icke enda i Stockholm. Den hade 23 badrum med 2 kar i hvartdera, förutom ång- ocli
192. Sturebadet, aulan.
duschbad ocli flera sorter den tiden brukliga medicinska bad, därtill en i själfva strömmen förlagd kallbassin. Med näringsfrihetens införande blef äfven anläggandet af badanstalter en allmän rättighet.
Emellertid var det vid midten af detta århundrade tämligen klent be-ställdt med offentliga badanstalter i Stockholm, ocli Svenska läkaresällskapet beklagar sig häröfver 1861 i en skrifvelse till överståthållaren. Ett uppslag-till en bättre sakernas ordning gafs, då professor C. Curman år 1867 för samma sällskap framlade planen till den nuvarande badinrättningen viel Malmtorgsgatan, hvilken året därpå af ett aktiebolag fullbordades.
Källa: Project Runeberg ·