Sida 573
STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJUKVÅRD.
501
Stora badhuset, såsom nyssnämnda, åt Jakobs-, Malmtorgs- ocli Kar-duansmakaregatorna vettande anstalt benämnes, fullbordades sålunda år 1868, men den liar senare utvidgats och intager numera en egendomsareal af nära 1,600 kvm. För densamma, liksom för öfriga i Stockholm numera befintliga varmbadinrättningars inre anordnande, hafva de tvenne hufvud-badformerna för varmbad, svettbadet med åtföljande bassin- och duschbad samt det mera separata karbadet i dess olika former, lagts till grund.
Af svettbaden finnas inom Stora badhuset tvenne former, den ena det s. k. turkiska badet, representerande det romersk-orientaliska varmluftbadet med torr luft och kraftig ventilation samt tämligen luxuösa anordningar, det andra den s. k. finska badstun, utgörande en tidsenlig utveckling af den gammalnordiska badstugan med fuktig värme och stora växlingar i temperatur ocli fuktighetshalt samt enklare badprocedur. Sistnämnda afdelning är så inrättad, att den särskildt om lördagsaftnarna tjänar som ett stort, allmänt folkbad. Äfven för kvinnor finnes en mindre badstu-afdelning.
För karbad finnas flera afdelningar, ordnade i klasser alltefter den rikare eller enklare utstyrseln. Tillsammans innehålla de 51 badkar med 70 afklädningshytter och nödiga duscher. På karbadafdelningen serveras också s. k. medicinska bad.
Genom praktiska anordningar har badhusets förmåga att på kort tid servera många bad så uppdrifvits, att under loppet af en helgdagsafton, då tilloppet af badande är störst, öfver 1,700 varma bad kunnat serveras.
Under 1896 har vid badhuset börjat inredas en ny afdelning för simbad, för hvilket ändamål en simbassin af 10 X 6 meters storlek anlagts.
Inrättningens vattenbehof hämtas ur en inom egendomen upptagen, minst 60,000 liter i timmen gifvande brunn, hvilken till öfver 16 meters djup sänkts ned i den grusås, Brunkebergsåsen, som utgör denna stadsdels grund.
Inom badhusets byggnad är d:r Zanders bekanta mecliko-mekaniska institut inrymdt.
193. Sturebadet, längdgenomskärning af byggnaden.
Källa: Project Runeberg ·