Sida 396
338
STOCKHOLMS FOLKSKOLOR.
ett icke ringa belopp utgick såsom allmänna folkskoleafgiften hvilken afgift upphörde med år 1871. Redan år 1864 höjdes uttaxeringen till 29 öre för bevillningskronan; år 1867 till 31 öre, år 1869 till 45 och år 1870 till 60 öre, däraf 1 öre för kyrkofullmäktige och 8 öre för betalande af skuld. Ar 1871 höjdes afgiften till 55 öre, hvilken uttaxering förblef oförändrad under hela årtiondet, under hvilket ökningen i barnantalet var synnerligen obetydlig. Sedan på grund af den därpå följande stora tillväxten af barnantalet i skolorna — 9,157 år 1880 och 25,853 v. t. 1897 — afgiften år 1882 höjts till 65 och följande år till 85 öre, har uttaxeringen utgjort 85 eller
129. Gymnastiksal i Maria folkskola, Ringvägen.
86 öre ända till år 1895, för hvilket år den höjdes till 90 öre. De genom denna uttaxering erhållna beloppen lia naturligtvis, på grund af befolkningens tillväxt och stadens utveckling i allmänhet, ökats i större proportion.
Från år 1872 förekommer bland inkomsterna bidrag af allmänna medel till folkskolelärares löneförbättring, hvilket statsbidrag nämnda år uppgick till 40,700 kronor. Samtliga utgifter för folkskoleväsendet utgjorde i jämna tusentals kronor:
År 1870 ...............kr. 108,000
»> 1875 ...............» 305,000
» 1880 ...............» 460,000
» 1885 ...............» 800,000
» 1890 ...............» 935,000
« 1891...............» 950,000
År 1892 ...............kr. 984,000
» 1893 ...............» 1,052,000
» 1894 ...............» 1,068,000
» 1895 ...............» 1,117,000
» 1896 ...............» 1,142,000
A. Rydin fot.
Källa: Project Runeberg ·
