Sida 195
11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
Äf gammalt skulle borgarne hålla vård och väld, om hvilken skyldighets utgörande under olika tider här må hänvisas till afd. IX. När så kräfdes, skulle borgarne äfven samlas under fanorna till stadens försvar. År 1593 hölls mönstring inför Sigismund på Gråmunkeholmen med det väpnade borgerskapet, men först 1650 påbjöds exercis och årliga mönstringar. År 1663 funnos 15 kompanier, af hvilka 4 voro från Staden, 7 från Norrmalm ocli 4 från Södermalm. Dessutom fanns ett kompani till häst af 119 unga borgare. Öfverbefälhafvaren bar titeln stadsmajor. Hela den vapenföra styrkan utgjorde nämnda år 2,328 man.
I kyrkligt afseende är Stockholms stad delad i territoriella församlingar, af hvilka Storlcyrho-för saml ingen är ilen äldsta ocli från början den enda. Bestämmelserna om prästval af 1436 äro förut anförda. I privilegierna af 1636 stadgas rätt för församlingen att upprätta förslag till kyrkoherde, ur hvilket konungen utnämner. Efter reformationen biträddes kyrkoherden af 3 kapla-ner, hvilka liadè någon penningelön och fri bostad. Solna församling var förenad med staden 1529—1636, Lofön 1636— 1668, och Solna på nytt en tid efter 1668.
År 1666 afskildes från Storkyrkan B iddat •hohns fö) •san11 ii igen, men redan år 1663 hade predikanten därstädes fått Bromma såsom annex. Kungs- eller Stora Nygatan blef gräns mellan båda stadsförsamlingarna, men personer boende utom Biddarholmsförsamlingen fingo rätt att skrifva sig inom densamma. Konungen var patronus. År 1663 skänktes ett lius af enskild person till kyrkoherdeboställe, hvilket dock redan år 1689 var så bristfälligt, att det ej längre kunde användas, ocli såldes sedermera.
Redan under medeltiden skildes Norrmalm från Solna ocli lades till Jakobs kyrka, men år 1527 nedrefvos, såsom förut nämnts, både denna kyrka ocli S:t Klara klosterkyrka. Den senare återuppbyggdes på 1570-talet och
51. Riddarholmskyrkan på lGOO-talet. Efter E. Dahlberg.
Källa: Project Runeberg ·