Sida 434
3(32 HÖGRE UNDERVISNINGSANSTALTER OCH SPECIALSKOLOR I STOCKHOLM.
akademien». Efter Taravals död (1750) afslocknade intresset för skolans verksamhet alltmer; först med konung Gustaf III fick ritareakademien nytt lif, och dess verksamhet ordnades genom de stadgar, nämnde konung den 5 januari 1773 stadfäste för densamma.
Enligt dessa stadgar skulle kungl, målare- och bildhuggareakademien — som det officiella namnet var från 1768 till 1810, då akademien fick sin nuvarande benämning — bestå af en- preses, en vice preses, fyra hedersledamöter, en direktör, sex professorer för teckning, modellering ocli model-
lens ställande, en för målareanatomien, en i praktiska geometrin och perspektiven, en i arkitekturen, en skattmästare, en sekreterare och två bland konstnärerna valda medarbetare i rådslagen samt ett oinskränkt antal ledamöter, bland hvilka nio skulle utses till extra ordinarie professorer. Dessa stadgar gällde med smärre oväsentligare förändringar till den 20 maj 1846, då bestämmelserna angående undervisningen upptogos i ett. särskildt läroverksreglemente. Hedersledamöternas antal bestämdes nu till tio och ledamöternas till tjugo. Dessa senares antal ökades genom förnyade stadgar af den 2 januari 1866 till fyrtio. Yida mera genomgripande förändringar infördes genom stadgarna af den 1 november 1878, hvilka fortfarande i liufvud-
145. Akademien för de fria konsterna.
Gen. lit. anst. fot.
Källa: Project Runeberg ·
