Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 225
Originalsida 225
Originalsida 224
Originalsida 225
224–225

Sida 225

11(3 STOCKHOLMS HISTORIA.

Deri lilla Blekholmen liar vuxit iliop med Klaralandet, redan enligt Tillæi karta, ocli af den breda Barnhusviken eller Rörstrandssjön (fig. 69) har blifvit den smala Klaraviken.

Öfverfartsvägen till Södermalm har undergått flera förändringar sedan 1600-talets slut. Den gamla slussen visade sig bristfällig, och år 1724 befallde kungl. maj:t öfverståthållareämbetet träda i författning om dess upphjälpande ocli fördjupande. Staden ansåg sig dock sakna medel till en ombyggnad, ocli slutligen måste riksens ständer ingripa (1741), hvilket föranledde beslut om arbetets företagande. Det lämnades år 1744 åt den store slussbyggaren Polhem och fullbordades år 1753 af hans son. Två vindbroar ledde öfver slussen, den östra eller nedre, som kallades »blå bron» (fig. 70)

69. Generalplan af trakten mellan Stora och Lilla Kungsholmsbron på båda sidor om Blekholmen 1769. Af J. E. Carlberg.

ocli den västra eller öfre, benämnd »röda bron» (fig. 71). Kvarnen på slussholmen ombyggdes 1782, och slaktarhuset uppfördes af sten 1788. Mellan dessa byggnader ocli slussen låg fiskarhuset, med fiskarhamnen utskjutande i Saltsjön, samt bodar, källare, krog m. m.

Slussen måste repareras 1820 och 1836, men befanns för liten vid den växande sjöfarten. Öfverstelöjtnanten Nils Ericson uppgjorde förslag till ny slussbyggnad i den norra strömfåran, där kvarnen låg, ocli fick äfven i uppdrag att utföra arbetet, som begyntes år 1846 och afslutades 1850. Den gamla slussen blef onödig, och liela platsen förändrades, äfvenledes efter Ericsons ritning. Äldre byggnader borttogos, ocli Karl Johans torg utlades; den gamla slussgrafven blef fisksumpplats, och en basarbyggnad af trä uppfördes. Det hela var färdigt 1856, och två år förut liade Karl Johans staty blifvit upprest (Lilienberg, Strömmarna i Stockholm, sid. 38, 46).

Källa: Project Runeberg ·