Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 368
Originalsida 368
Originalsida 368
Originalsida 369
368–369

Sida 368

310

STOCKHOLMS FOLKSKOLOR.

Skoltiden beräknades börja i barnets sjunde år och sluta, då det uppnått 13 ä 15 år. Den dagliga undervisningstiden bestämdes redan då till tiden mellan kl. 8 f. m. och 1 e. m. med 10 minuters uppehåll mellan livar ocli en af de fem lektionerna, tillkommande det dock inspektor att under den mörkare årstiden vidtaga erforderliga förändringar i afseende å lärotimmarnas början. Undervisningen i sång och gymnastik förlades till eftermiddagen.

Tillika bestämdes, att, så snart ske kunde, med folkskolan skulle förenas en afton- och söndagsskola för ungdom öfver 13 år till befästande och utvidgande af de i folkskolan förvärfvade kunskaperna.

Då vid denna tid åtskilliga anmärkningar förekommo mot den då följda metoden — växelundervisningsmetoden — samt det ansågs kunna blifva af väsentligt gagn, om någon erfarenhet vunnes om fördelarna af den i stället till antagande föreslagna s. k. åskådningsmetoden och bästa sättet för densammas tillämpning, innan förändring däri uti samtliga skolorna infördes, så fann öfverstyrelsen det önskvärdt, att en läroanstalt inrättades, hvilken till sin organisation kunde tjäna som mönster för folkskola i stad, och efter hvilken de öfriga folkskolorna i hufvudstaden efter hand kunde ombildas. Lärarne vid dessa skulle äfven där kunna inhämta den förbättrade undervisningsmetod, som öfverstyrelsen komme att införa. Då en dylik pr of skola eller mönstersltola, ehuru närmast afsedd att vara till gagn för ordnandet af folkundervisningen i hufvudstaden, likväl ansågs medelbart blifva icke mindre gagnelig för folkundervisningen i hela riket, så liade kungl. maj:t, uppå af öfverstyrelsen därom gjord underdånig ansökan, för detta ändamål beviljat ett anslag af 5,000 riksdaler riksmynt att årligen utgå under gällande statsregleringsperiod från den dag, då skolan komme i verksamhet. Klara församlings folkskola för gossar ansågs af öfverstyrelsen vara den bland hufvudstadens folkskolor, hvilken i anseende till utrymme ocli öfriga förhållanden vore företrädesvis tjänlig att användas till en dylik skola. Profskolan öppnades därstädes den 1 oktober 1862 ocli bestod af förberedande skola med; tre afdelningar ocli goss-skola med fem afdelningar. Till föreståndare för densamma antogs dåvarande läraren vid Finspongs folkskola A. Berg. 1

Meningen med skolan var äfven, att lärare ocli lärarinnor där skulle få inhämta förbättrade metoder för undervisningen. Så erhöllo t. ex. år 1864 omkring 60 lärarinneelever vid densamma praktisk och teoretisk utbildning för lärarekallet. Flertalet af dessa liar sedan erhållit anställning vid skolor dels i hufvudstaden, dels i landsorten. Skolan ersatte sålunda i viss mån bristen på folkskoleseminarier för kvinnor. Statsanslaget upphörde med år 1865.

Den första stadgan för Stockholms stads folkskolor, och i sammanhang därmed läsordning och kursindelning äfvensom formulär till in- och ut-

1 Nuvarande slöjdföreståndaren vid Stockholms folkskolor.

Källa: Project Runeberg ·