Sida 497
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 431
Då samlingarna ursprungligen bildats ocli til] en början väsentligen förkofrats ocli underhållits medelst stiftarens enskilda tillgångar, voro de till större delen att betrakta som lians enskilda tillhörighet. För att emellertid förebygga, att de i framtiden skulle kunna blifva skingrade, öfverlät d:r Hazelius i mars 1874 den genom gåfvor tillkomna delen af museet till svenska staten, och för att än ytterligare betrygga museets ställning erbjöd han detsamma, i september 1879, med full äganderätt åt staten. Detta anbud blef dock icke af regeringen och riksdagen antaget, förnämligast af farhåga för de dryga utgifter som därigenom skulle ådragas det allmänna, ocli antagligen liar detta afslag ländt till museets fromma, enär därigenom åt dess föreståndare ocli styrelse bevarats den handlingsfrihet och själfständighet, hvarförutan den senare storartade utvecklingen varit omöjlig. Då det emellertid syntes högst angeläget att på annat sätt ställa institutionen på fastare fot än hittills, utfärdade d:r Hazelius den 18 april 1880 ett öfver-låtelsebref, hvarigenom han ställde Nordiska museet, med hvilket namn samlingen från denna tid kallades, »såsom en själfständig anstalt under en särskild styrelse för att under all framtid ocli i alla väsentliga delar orubbad uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas och förevisas». Uti öfverlåtelsen inbegreps icke blott äganderätten till alla museets tillliörigheter, så väl samlingarna som anordningarna för deras förvaring ocli dekorativa utstyrsel, äfvensom museets fonder, utan med en sällspord offervillighet förband sig stiftaren att personligen ansvara för museets skuld, då uppgående till öfver 66,000 kronor, äfvensom för den brist, som framdeles årligen kunde uppkomma. Deii nämnda styrelsen, bestående jämte föreståndaren af fem, af honom tillkallade män, trädde omedelbart i verksamhet och bekräftade genom sin underskrift den 28 april 1880 »Stadgar för Nordiska museet och dess styrelse». Samtidigt utfärdade ett antal framstående personer i så väl Stockholm som landsorten inbjudan till bildande af en förening, hvars ändamål framgår af den antagna benämningen »Samfundet för Nordiska museets främjande». I detta samfund, hvars styrelse utgöres af museets nämnd, kan enhvar, man eller kvinna, svensk eller främling, som önskar verka för samfundets ändamål, blifva ledamot. De af ledamöterna utgående afgifter, olika för »stiftande» ocli »bidragande» ledamöter, användas på föreskrifvet sätt för museets ändamål ocli granskas af utsedda revisorer. Angående museets angelägenheter i öfrigt liar samfundet ingen bestämmanderätt.
Uti denna år 1880 fastställda organisation har under den följande tiden ingen väsentlig ändring blifvit vidtagen. Så mycket större har den utveckling varit, som museet själft under de förflutna 17 åren haft att uppvisa.
Museet förvarades vid tiden för den ofvannämnda öfverlåtelsen, såsom sagdt, i 4 särskilda lokaler. Härutinnan har sedan dess den ändring skett, att den norska afdelningen 1887 blifvit flyttad från n:r 45 till n:r 77 Drott-
Källa: Project Runeberg ·