Sida 527
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 455
munkeklostret på Riddarholmen. Redan under Kristinas tid bildades emellertid ett nytt bibliotek på Stockholms slott förnämligast genom krigsbyten i trettioåriga kriget, företrädesvis från "Wurzburg, Olmutz och Prag. Drottningen omfattade biblioteket med det lifligaste intresse och gjorde de af henne inkallade lärda främlingarna Joh. Freinslieim ocli Isak Vossius till kungl, bibliotekarier. Hennes intresse blef emellertid ödesdigert för biblioteket såsom svensk statsegendom, ty vid sin tronafsägelse förde lion den värdefullaste delen af detsamma med sig ur riket. Under namn af »Bibliotheca Reginæ» ingår nu den svenska drottningens boksamling i det Yaticanska biblioteket. Efter Kristinas tid ökades biblioteket å nyo, genom krigsbyten under Karl X:s krig i Polen ocli Danmark, genom reducerade boksamlingar ocli äfven genom inköp, men vid slottsbranden 1697 gick det till större delen förloradt; af inemot 24,000 band ocli 1,400 handskrifter räddades endast 6,286 band och 283 handskrifter. Slottsbranden gjorde också för lång tid statens boksamling husvill. Redan i den ursprungliga planen för den nya slottsbyggnaden hade den nordöstra flygeln afsetts för kungl, biblioteket, men först 1768 kunde böckerna öfverflyttas till slottet, och lokalen blef ej förrän 1796 färdiginredd för sitt ändamål. Under tiden var biblioteket provisoriskt inhyst först i grefve Lillies lius vid dåv. Norrmalms-torg (1697'—1702), därpå i Bondeska huset, nuv. rådhuset (1702—30) och slutligen i grefve Pers hus på Helgeandsholmen (1730—68).
Under 1700-talet gick bibliotekets tillväxt mycket långsamt. Visserligen hade redan 1661 blifvit föreskrifver, att från alla boktryckerier i riket skulle insändas två exemplar af alla därifrån utgående skrifter, hvaraf det ena exemplaret skulle förvaras i kungl, biblioteket, men dels efterlefdes detta lagbud högst ofullständigt, dels kunde den ringa inhemska litterära produktionen ej väsentligen bidraga till den offentliga boksamlingens ökande. Pör förvärf af utländsk litteratur var man nu uteslutande hänvisad till inköp, men huru illa detta var tillgodosedt framgår däraf, att först år 1778 anvisades för ändamålet ett fast anslag af 155 rdr 26 sk. 8 r:st banko, som år 1797 ökades till 500 rdr banko. Mot århundradets slut tillväxte biblioteket med många donationer, hvaraf den största var Gustaf III:s enskilda boksamling (15,000 band), men den vida viktigaste utgjordes af den andel, som tillföll biblioteket af det 1786 upplösta antikvitetsarkivets samlingar: härigenom kom kungl, biblioteket i besittning af en högst dyrbar samling af svensk medeltidslitteratur samt af fornnorsk-isländska handskrifter. Kungl, biblioteket torde efter dessa förvärf vid början af innevarande sekel hafva räknat omkring 30,000 band.
Under 1800-talets förra hälft var kungl, biblioteket ej heller i väsentligare mån omliuldadt af de maktägande. Dess bokinköpsanslag ökades visserligen 1805 till 1,000 rdr banko, men detta belopp reducerades inom kort till mindre än hälften genom myntvärdets fall; först 1823 höjdes summan
Källa: Project Runeberg ·