Sida 528
MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 456
till 3,000 rdr banko ocli 1841 till 5,000 rdr banko, livarefter biblioteket år 1845 till inköp ocli bindning fick ett årsanslag af 12,000 kronor, som sedan förblef oförändradt till 1878. Oaktadt dessa ej alltför rikligt tillmätta medel, tillväxte biblioteket likväl hastigt, i främsta rummet på grund af boktryckeriernas ofvan omtalade levereringsplikt, som sedan 1812 genom stadgande i tryckfrihetsförordningen liar karakteren af grundlagsbud ocli som alltmera noggrannt öfvervakats och numera i de flesta fall samvetsgrannt efterlefves. På senare tider liar också biblioteket väsentligen tillväxt genom enskilda donationer och genom införlifvande med detsamma af åtskilliga andra staten tillhöriga boksamlingar; de mest betydande af dessa accessioner äro: 1864 den Engeströmska samlingen (14,000 band), 1867 biblioteken på Drottningholm (3,000 band) och på Gripsholm (1,600 band) samt 1873 Karl XV:s enskilda bibliotek ocli det därtill hörande, af Karl XIII bildade biblioteket på Rosersberg, som för 30,000 kr. inköptes af staten (tills. 30,000 band).
Såsom ofvan sagts var kungl, biblioteket sedan förra århundradet inhyst i kungl, slottets nordöstra flygel. De där disponerade lokalerna utgjordes ursprungligen af en större, med prydliga ekskulpturer ornerad sal samt trenne därintill liggande gallerier ocli några mindre arbetsrum, hvartill, efter konstsamlingarnas öfverflyttning till nationalmuseum, kom det s. k. »stenmuseum» och slutligen några rum, som tillhört prins Augusts våning. Den ständigt fortgående tillväxten gjorde emellertid, att dessa lokaler blefvo öfverfyllda i en grad, som beredde de största svårigheter för samlingarnas ordnande ocli behöriga skötsel. Den stora salen, som ursprungligen liaft plats för böcker endast kring väggarna, blef småningom belamrad med en provisorisk hyllinredning, som bortskymde dagern ocli slutligen knappast gaf rum för de trängsta passager; hvarje tänkbart utrymme — mörka korridorer, skrubbar och mellanrum mellan dubbeldörrar — togs i anspråk för bokhyllor, och dock måste en del böcker förvaras hopbuntade i högar på platser som blott med stor svårighet voro tillgängliga. En särskild läsesal saknades, ocli all expedition till och från den besökande allmänheten måste ske i ett litet rum, där äfven en del af tjänstemännen liade sina arbetsplatser. Då därtill kom, att lokalerna, utom de små arbetsrummen, ej kunde uppeldas, och att de besökande, ända till dess år 1869 en ingång öppnades åt Lejonbacken, måste leta sig väg till biblioteket genom östra slottshvalfvet ocli öfver Logården, som egentligen hörde till slottets för allmänheten afstängda områden, så inses lätt, att förhållandena voro så väl för tjänstemän som publik snart sagdt olidliga. Förslag att genom byggnadsföretag afhjälpa bristerna saknades dock icke, och sedan planen att inrymma kungl, biblioteket i nationalmuseum redan under dettas byggnadstid blifvit öfvergifven, behjärtades ändtligen institutionens behof af riksdagen, som år 1870 anvisade ett belopp af 480,238 kronor till uppförande af eii ny tidsenlig biblioteks-byggnad i Humlegården. Arbetena å densamma liade år 1877 fortskridit så
Källa: Project Runeberg ·