Sida 660
586
FATTIGVÅRD OCH VÄLGÖRENHET I STOCKHOLM. 586
människokärlekens ocli medborgerlighetens förenade händer, skall under Försynens milda hägn bära en rik och välsignad gröda.» Från början var anstalten ett vanligt barnhem af samma slag som de båda, hvilka, såsom ofvan antydts, förut funnos i Stockholm. Huru den sedermera ombildats till en inrättning efter moderna grundsatser, få vi längre ned tillfälle beskrifva.
I den olämpliga ordning för fattigvården, som varit gällande allt sedan 1813, gjordes en väsentlig förbättring genom utfärdandet af den utaf en år 1837 tillsatt andra fattigvårdskommitté utarbetade nåd. stadgan angående fattigvården i Stockholms stad af den 1 april 1843.
Genom denna ganska patriarkaliska förordning togs ett stort steg i riktning mot centralisation i förvaltningen. Som öfverstyrelse för stadens fattigvård inrättades en stadsnämnd, bestående af öfverståthållaren som ordförande ocli 24 ledamöter, af hvilka de 8 territoriella församlingarna utsågo hvar sina två. Stadsnämnden sönderföll i två afdelningar, den ena för ord-ningsmål och den andra för fattigvårdsmål. Hvarje församling hade sin församlingsnämnd, uppdelad i motsvarande afdelningar, af hvilka den för fattigvårdsmål utgjordes af församlingens fattighusdirektion. Afdelningen för ordningsmål åter var ett slags sedlighetspolis, hvars medlemmar, livar och en inom den krets af församlingen, som blifvit honom tilldelad, hade att vaka öfver »ordning, snygghet, hälsotillstånd, dryckenskap, oenig sammanlefnad äkta makar emellan, försummad barnvård m. m.» (kommittén liade liär tillagt orden »särdeles lios de arbetande klasserna», hvilka ord uteslötos ur författningen). I händelse ledamot fann skäl till anmärkning, liade han att, efter föregående varning, göra anmälan lios öfverståthållareämbetet, kyrkoherden eller församlingsnämnden. Förhållandet mellan stadsnämnden ocli församlingsnämnderna är ej närmare bestämdt i författningen. Att märka är, att tidens torftiga folkskoleväsende och knapphändiga sjukvård ännu ansågos ingå i fattigvården ocli böra bestridas af dess medel. Dessa medel beviljades fortfarande af de församlingsvis utsedde »Deputerade för allmänna fattigvårdsafgiftens bestämmande», hvilkas funktion dock år 1847 öfverflyttades på den genom kungl, förordningen om sockenstämmor i Stockholm inrättade, af 60 personer bestående nämnd, som liade att samman-jämka stridiga beslut sockenstämmorna emellan.
Den bättre ordning i förvaltningen, som blifvit införd genom 1843 års stadga, visade snart sin frukt i uppspirandet af nya fattigvårdsanstalter. Först kom öfvertagandet 1851 af den utaf prins Karls uppfostringsanstalt påbörjade särskilda inrättning för vanartiga gossar, hvilken nämnda anstalt af bristande medel ej själf kunde upprätthålla. Härigenom fick kommunen sin första uppfostringsinrättning, som ännu, ehuru nyligen omorganiserad, är i verksamhet. Samtidigt synes af församlingarna utdelad barnuppfost-ringshjälp hafva uppgått till vida högre belopp än förut. Därnäst kom turen till de länge omordade arbets- och försörjningsinrättningarna. Till en sådan
Källa: Project Runeberg ·