Sida 686
590
FATTIGVÅRD OCH VÄLGÖRENHET I STOCKHOLM. 612
från denna utgiftssumma, skulle stadens, genom fattigvårdsnämnden bestridda kostnader utgöra i jämnadt tal 1,132,000 kronor. För erhållande af den verkliga summa, Stockholms kommun kostar på sina fattiga, torde dock härtill böra läggas genom hälsovårdsnämnden utanordnade kostnader för sjukvård af medellösa, hvilken för år 1896 kan anses utgöra för sjukvården i hemmen 90,000 och för vården å sjukhus 670,000 (— skillnaden mellan kostnaden för dessa ocli afgifter af betalande patienter). Efter sådan beräkning skulle stadens årliga utgifter för sina fattiga uppgå till i rundt tal 1,900,000 kronor.
Den enskilda välgörenheten.
En skildring af den enskilda välgörenheten i en stad måste gifvetvis inskränka sig till den del af densamma, som yttrar sig i en åtminstone i någon mån offentlig filantropisk verksamhet. Den lielt och hållet enskilda hjälpsamheten, allmosegifvandet i det tysta, undandrager sig ju all forskning. Den enda sida af denna välgörenhet, som kommer för allmänhetens ögon, är dess tyvärr oskiljaktiga frånsida, underhållandet af yrkestiggeri. Med Stockholms samhälles sträfvanden att bekämpa detta onda få vi nedan tillfälle sysselsätta oss.
För endast 40 ä 50 år sedan voro välgörenhetsanstalterna i Stockholm lätt räknade. Nu däremot är deras antal så betydligt ocli ökas med hvarje år så afsevärdt, att, då ingen officiell statistik öfver dem föres, det skulle möta stora svårigheter att lämna en fullständig förteckning på dem, hvarpå ej heller nedanstående skildring gör anspråk.
För att vinna en öfversikt öfver alla dessa inrättningar torde i det hela vara bäst att indela dem efter deras föremål: barnavård, orkeslösas vård o. s. v. Från en sådan gruppering undandraga sig dock några välgörenhetsanstalter eller rättare grupper af sådana, nämligen de, som för sin tillkomst ha att tacka religiösa samfund eller föreningar. När dessa börja en filantropisk verksamhet, begränsa de sig sällan till en art af sådan; i deras intresse ligger fastmer att inverka på sin omgifning så allsidigt som möjligt. Deras filantropiska företag karakteriseras därför ej blott af sin säregna religiösa prägel utan jämväl af sin mångsidighet; de utgöra hvart för sig ett lielt system af olika, ofta efter omständigheterna sig förändrande företag, sammanhållna af den idé, hvarpå modersamfundet hvilar och ytterst arbetande för detta såsom sitt egentliga ändamål, under det däremot de öfriga välgörenhetsföretagen stå mer enstaka, hvart och ett buret af sin egen idé och med sitt ändamål för sig. Yi börja vår skildring med de förstnämnda.
Äldst bland religiösa samfund, som ägna sig åt filantropisk verksamhet, är den sommaren 1851 öppnade diaJconissanstalten, anlagd efter mönster af Europas första diakonissanstalt, grundad 1836 i Kaiserswerth.
Källa: Project Runeberg ·