Sida 205
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER..
183
linset liar, eliiiru beröfvad! en del af sin forna pompösa dekoration, i stället bevarat så mycket mer af sin ursprungliga kropp. En bild i Suecia antiqua et bodierna (fig. 134) visar dess ursprungliga utseende åt sjösidan, ocli dess fasad åt Stora Nygatan synes på sticket öfver Karl X Gustafs likfärd (fig. 114). Från den liöga gafvelprydda byggnaden på tomtens öfre, vid Stora Nygatan belägna del sprungo tvenne lägre flyglar fram, bildande emellan sig en rymlig borggård, som åt sjösidan tillslöts af en mur. I dennas midt befann sig infarten under en mindre, med reslig trappgafvel beprydd, fristående portbyggnad. Portalerna åt Stora Nygatan (fig. 121) och åt gården (fig. 123) äfvensom inkörsporten, den senare något stympad, finnas ännu i behåll. Den låga, med präktiga stjärnhvalf täckta förstugan, som här i magnatens hem svällt ut till en vid ball, ocli den med trefliga, strålpryclda kupor, nischer ocli afsatser smyckade trappan, som i anläggning upptagit några af den nya franska byggnadskonstens egendomligheter ocli sammansmält dem med den äldre stilens, gifva en god bild af entréen till ett förnämt hus på 1640-talet.
Under 1600-talet bebyggdes äfven malmarna allmännare med stenhus. Drottning Kristinas förmyndareregering lät den kraftfulle överståthållaren Klas Fleming reglera trakten närmast omkring Gustaf Adolfs torg. Drottningen själf donerade tomter omkring detta ocli Jakobstorg äfven till ofrälse. Så fick Siegert Kraft, vinskänk lios Gustaf II Adolf, en tomt vid Jakobs torg ocli byggde där ett stenhus — förmodligen det lilla lius, som ända till midten af 1800-talet stod kvar i hörnet af Arsenalsgatan ocli torget. Efter eldsvådorna 1640, 1652 ocli 1689 gick det framåt med byggnadsverksamheten. Så väl Norrmalm som Södermalm bebyggdes, dels med större, till familjesäten afsedda byggnader, dels med de för tidens stormanslif så karakteristiska »malmgårdarna», hvilka Sveriges magnater uppförde till sommarpalats eller lustslott ocli omgåfvo med trädgårdar och parker. Många af dessa anläggningar finnas kvar än i dag ocli utgöra utmärkta prof af barocken, som var den härskande smaken under senare hälften af århundradet.
Vid barockstilens utveckling i Sverige är att märka, att den, på grund af borgarnes ofvan uppvisade sega fasthängande vid den äldre smaken, försiggår så att säga i omvänd ordning. Under det den äldre Stockholms-stilens utveckling -— oafsedt slottsbyggnaden — gick från mindre uppgifter till större, från borgarehus till palats, får den nya smakriktningen först de större uppgifterna att lösa, långt senare de mindre.
Barockstilen gjorde, som sagdt, sitt inträde i Sverige med Simon de la Vallée, en fransk arkitekt, som fick i uppdrag att utarbeta de första ritningarna till riddarhuset. För riddarhusets byggnadshistoria finnes redogjordt på annat ställe (afd. XX); liär behöfver blott nämnas, att dess yttre artikula-
Källa: Project Runeberg ·