Sida 206
170
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.. 183
tion ocli dekoration — de resliga pilastrarna, den ståtliga taklisten, de omväxlande fönsterformerna, den yppiga ornamentiken, fruktgirlanderna, ymnig-lietsliornen ocli lagerkransarna — blefvo normgifvande för den Stockholmska byggnadssmaken under återstoden af århundradet. Tvär var öfvergången dock icke. A Simon de la Vallée's ritningar liar taket samma höga ocli tunga resning som å Kristlers arbeten, ocli egendomligt nog återfinner man under fönstren på den färdiga byggnaden, jämsides med barockens dekorativa prakt, groteska ornament, som så påfallande likna de å Petersensska huset befintliga, att de tydligen upptagits ur den äldre stilens rikedom på dylika motiv.
Huru den nya stilens fasadsystem ocli den äldre stilens detaljbildning delvis sammansmält, visar äfven Jakob De la Gardies ocli Ebba Brahes lustslott eller »malmgård», beläget å gården till nuvarande »Schönborgska» huset, n:r 16 Götgatan (fig. 134). Dess väl bibehållna inkörsport, dess med ägarnes namnskiffer prydda portal öfver den breda, dubbelarmade, fordom med smidda räcken smyckade trappan, hafva oförtydbart bibehållit den äldre stilens karakter, under det att den efter branden 1759 återställda och med en våning höjda byggnadens pilasterfasad på rusticerad sockel bär den härskande smakens prägel. Af de ståtliga och vidsträckta terrasser, springvatten, häckar ocli trädgårdsanläggningar, som fordom prydde tomten, finnes nu intet annat spår än terrassmuren mellan de olika gårdsplanerna.
Simon de la Vallée fick icke upplefva riddarhusets uppbyggande ens i det från den ursprungliga planen betydligt hopkrympta skick, hvari det nu presenterar sig. Han blef 1642 öfverfallen och nedstucken på Stortorget af öfverste Erik Oxenstjerna, ocli arbetet öfvertogs af sonen Jean de la Vallée, som först 1661 kunde låta pålägga den af honom i mångt ocli mycket ändrade byggnaden det dekorativa koppartaket, som blef förebild för så många alster af vårt lands barockstil, exempelvis Drottningholms slott. Samtidigt med att Jean de la Vallée utvecklade faderns franska traditioner, gjorde äfven den italienska barocken sitt intåg i Stockholm med Nikodemus Tessin, som i början af 1650-talet återkom från sin italienska studieresa. Frukten af de båcla smakriktningarnas samtidiga blomstring på ett så tacksamt fält som 1600-talets Stockholm blef, såsom en äldre författare uttrycker sig, att »Hufvudstadens lustre öktes ifrån 1650 till 1680, då enskildte Herrars Byggnader uppfördes merendels genom medel, som de vunnit under Sveriges lyckligare krig».
Det är från denna tid, som Stockholms egentliga palatsarkitektur daterar sig. Under de närmast följande åren byggde Jean de la Vallée Bondeska palatset, nuvarande rådhuset (fig. 99), och Nikodemus Tessin d. ä. Axel Oxenstjernas palats, hvilken tilltänkta ståtliga anläggning dock afbröts vid rikskanslärens död 1654, så att endast ena flygeln, n. v. Statistiska centralbyrån (fig. 27), blef färdig. Om Bondeska palatset är i högsta grad karak-
Källa: Project Runeberg ·
