Sida 333
273 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
utgjorde den ökade kostnad, hvartill denna beläggning beräknats uppgå utöfver den för tuktad sten. Dessutom försågs Riddarhusgränden ined träbeläggning år 1892, i sammanhang med nedläggandet af dubbla spår, på spårvägsbolagets bekostnad. Beläggningen å Yasabron var genom slitning och röta förstörd efter 8 år ocli måste förnyas 1891. Riddarhusgränden, där trafiken är mera sammanträngd, måste till större delen omläggas redan efter 4 år (1896), hvaremot beläggningen å järnvägs viadukten, med några smärre reparationer under de senaste åren, ännu bibehåller sig. Metoden för dessa träbeläggningar har varit den i London och Paris vid nämnda tider brukliga. Kubben, som anbringats på ett 15 cm. tjockt underlag af beton, har tillverkats af svensk furu. Före användningen har den inpreg-nerats med kreosotolja, ocli fogarna mellan kubbraderna hafva fyllts dels med asfalt, dels med cementbruk. Yid beläggning af den nya Djurgårdsbron 1897 är afsedt att, till jämförelse med svensk furukubb, delvis använda ett i London på senare tid i bruk kommet australiskt träslag, Eu-calyptus resinifera.
I sammanhang härmed må omnämnas, att gångbanor af liggande plank erhållit ganska stor utsträckning, emedan de visat sig synnerligen lämpliga å nya gator, som måst öppnas för trafik, innan de ännu fått sin rätta profil. Dessa gångbanor, som alltså äro att anse såsom provisoriska ocli endast förekomma i nya stadsdelar, ägde likväl vid slutet af år 1895 en sammanräknad längd af 15,600 meter.
Makadam som gatubeläggning började få användning i medlet af 1860-talet, hvarvid materialets tillverkning hufvudsakligen bedrefs om vintrarna för att minska då vanligen rådande arbetslöshet. Ar 1877 inköptes för ändamålet en stenkross, som vid behof användes till år 1885, efter hvilken tid makadamtillverkningen uteslutande skett för hand.
Till en början användes för makadamiseringen en vält, som genom belastning med sten vägde omkring fyra ton, ocli hvilken drogs med ett anspann af 4 till 6 hästar. Först år 1873 inköptes från maskinfirman Aveling & Porter i England en ångvält om 10 tons. Då makadamiseringen ännu betraktades som en provisorisk beläggning, ansågs denna maskin till fyllest i många år. Förhållandena ändrade sig emellertid, och åren 1888, 1890 och 1894 befanns det nödvändigt att inköpa ytterligare trenne ångvältar. Af dessa
Stockholm. II. 18
237. Ångvält.
Källa: Project Runeberg ·