Sida 332
272 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
För gator med brantare stigning än 1 : 30 äfvensom i starkt trafikerade gatnkors begagnas i körbanorna en särskild stensort, som liar kvadratisk öfveryta (12 cm.) med affasade kanter, livarigenom erhålles ett bättre fotfäste för dragare, än den vanliga tuktade stenen erbjuder.
Till gångbanor användes en tuktad stensort, hvars längd ocli bredd i öfverplanet växlar mellan 12 och 22 cm. ocli hvars djup är omkring 15 cm. Beläggning af gångbanan sker på samma sätt, som liär angifvits för körbanan; dock erfordras ej samma omsorgsfulla stötning. Genom att med pikliacka afjämna öfverplanet på nyssnämnda stensort samt mera noggrannt forma dess kantlinier erhålles ett mycket godt material, men då en beläggning härmed blir omkring 50 procent dyrare i sin första anläggning än asfal tering, har den hittills endast blifvit på försök använd på några få ställen.
Asfaltens användning till körbana har stannat vid ett försök, som gjordes 1876 med komprimerad Yal de Travers å ett mindre stycke af Stora Nygatan. Då denna beläggning år 1884 befanns utsliten, ersattes den med tuktad sten. Däremot har asfalten fått rätt stor användning till gångbanor i de förnämligare trafiklederna. Den första gångbanan med naturlig asfalt anlades år 1877 framför ett kvarter vid Stora Nygatan. De mest använda asfaltsorterna hafva varit en blandning af Yal de Travers med Limmer samt enbart den senare sorten, hvarjämte försök gjorts med enbart Seyssel. Någon skillnad i hållbarhet eller egenskaper i öfrigt hos de olika slagen liar icke förmärkts. I gator med liflig trafik har det visat sig, att ett asfaltlager af 2 cm. tjocklek blifvit utslitet på 10 ä 12 år. Asfaltläggning har äfven begagnats å saluplatser ocli åkarestationer. Ä de senare har likväl på de sista åren försök gjorts att begagna gammal, d. v. s. på öfverplanet sliten tuktad sten, hvarvid fogarna fyllts med asfalt eller en därmed likartad blandning tillverkad af stenkolstjära. Det torde äfven böra omnämnas, att med dylik s. k. konstgjord asfalt redan under 1860-talet ett stycke körbana samt åtskilliga gångbanor ocli smala gränder i staden inom broarna blefvo belagda, men att dessa försök icke manat till efterföljd.
Cement blandadt med sålladt grus ocli utlagdt på betonbädd i rutor liar, för att åstadkomma en jämförelse med naturlig asfalt, blifvit på försök användt i Riddarhusgränden 1892, nämligen å norra delarna af dess gångbanor, hvilka i öfrigt samtidigt belades med asfalt. Enligt hvad detta försök visat, är cementbeläggningen lika hållbar mot slitning samt i öfrigt fullt jämngod med asfalten. Under 1896 liar äfven försök i liten skala gjorts, att med af cementbeton tillverkade plattor, 50 cm. i kvadrat och 7 cm. tjocka, belägga gångbanor, hvarvid endast grusbädd användts som underlag.
Trälcubb har hittills blifvit begagnad som körbanebeläggning å några järnbroar, nämligen järnvägsviadukten i Kungsgatan 1881 ocli Vasabron 1882, samt å Hamngatan midt för Kungsträdgården, där år 1893 anbringades dylik beläggning mot det att en husägare bidrog med 5,000 kronor, som
Källa: Project Runeberg ·