Sida 517
STOCKHOLMS RENHÄLLNUSTGSVÄSEN.
431
Sopors och latrins behandling.
För att möjliggöra sopors ocli latrins snabba bortförande anlade staden under åren 1886—89 dels inom staden tre järnvägsstationer, hvilka genom statens ocli Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägar står i direkt förbindelse med Spånga station, dels ock en 7 kilometer lång järnväg, som från sistnämnda station sträcker sig till den vid Mälaren belägna egendomen Löfsta, hvilken samtidigt inköptes och anordnades såsom upplagsplats.
Sedan vid soplastningsstationerna i staden soporna lastats å öppna
359. Sopviadnkten vid Löfsta.
järnvägsvagnar ocli latrinkärlen insatts i därför afsedda slutna dylika, föras dessa vagnar på järnvägen öfver Spånga station på Löf stabanan till den en kilometer från Löfsta belägna Riddersviks station. Från denna utgå 2 spår, af hvilka det ena löper ut på en öfver sopfältet ledande, 237 meter lång viadukt, uppförd på järnbockar ungefärligen 6 meter öfver marken. A denna viadukt utföras sopvagnarna ocli soporna uttömmas direkt på fältet. Det andra spåret är draget fram till Mälarens strand ocli ett därstädes uppfördt »reningshus», dit alla med latrinkärl lastade vagnar framföras.
Aflastningen af soporna tillgår på det sätt att, sedan sopvagnarna utkommit å den förenämnda viadukten, å vagnarnas sidor befintliga järnluckor uppslås ocli soporna utkastas. År 1891 anordnades till underlättande af sopornas utskeppning å ömse sidor om viadukten två stora trätrummor,
C. J. G. fot.
Källa: Project Runeberg ·
