Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 211
Originalsida 211
Originalsida 210
Originalsida 211
210–211

Sida 211

STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER..

183

så väl å huset n:r 6 Södermalmstorg, hvilket härstammar från slutet af 1600-talet, som å åtskilliga byggnader från början af 1700-talet. Som aflägg af denna sed får man väl räkna de båda korslagda palmkvistar, som smycka fasaden å huset n:r 4 Svartmangatan.

Ur den af Nikodemus Tessin d. ä. införda italienska smaken, sådan den tillämpats på t. ex. riksbankens hus (fig. i afd. XXXY) vid Järntorget, sprang äfven en art af fasaddekoration, utförd dels i huggen sten, dels i puts, af hvilken ett vackert prof finnes å huset n:r 67 Västerlånggatan. Här kunde den förenämnda behandlingen af fasaden med pilastrar eller lisener på grund af gatans ringa bredd icke göra sig gällande. Konstnären företog sig därför att gifva byggnaden en rikt behandlad portal, krönt af ymnighets-liorn, inramad af en arkad och flankerad af pilastrar samt belägen på midten af den väl artikulerade, hvälfda bottenvåningen, hvars arkitektur ännu kan skönjas under de moderna butikfönstren. Ofvan denna bottenvåning höjer sig den 1799 påbyggda fasaden, artikulerad med ett svagt framspringande midtparti ocli prydd endast med smala och tunna listverk samt med diskret profilerade fönsterram-verk, en både elegant ocli delikat tillämpning på platsens förhållanden af den italienska barockens bästa medel.

De enklare byggnader, som under midten af århundradet ombyggdes efter någon af de många eldsvådorna el ler nybyggdes, igenkännas som oftast på sina liöga walmtak eller mezzanintak, vanligen täckta med tegel, ibland äfven med järnplåt. Walmtak finnas på n:r 1 Stadsgården ocli n:r 3 Götgatan; mezzanin- eller, som de den tiden kallades, »italienska» tak återfinnas å n. v. riksgäldskontoret, å husen n:r 51 Österlånggatan, n:r 2 Norra Benike-brinken, n:r 83 Järntorget, n:r 4 Stora Nygatan, n:r 57 Västerlånggatan, n:r 32 Skeppsbron, n:r 88 Drottninggatan ocli på mångfaldiga andra ställen. Som ofvan nämnts, höllo sig de gamla portalformerna kvar bredvid de nya ända till slutet af århundradet; mellanformer med rusticerade pilastrar ocli frontoner förekommo äfven, såsom å huset n:r 54 Västerlånggatan, hvars forna gafvel blifvit omdekorerad i puts; ocli där man öfvergått till barockens

A. R. fot.

141. Tottieska liuset, Skeppsbron n:r 20.

Källa: Project Runeberg ·