Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 210
Originalsida 210
Originalsida 210
Originalsida 211
210–211

Sida 210

STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.. 183

139. Skeppsbron n:r 10.

På fasader från slutet af 1600-talet ser man ibland en cartouclie i tidens smak utförd af sandsten eller stuck. Dylika prydnader återfinnas dels å det ofvannämnda liuset n:r 4 Myntgatan ocli dels å liuset n:r 30 Stora Nygatan, sedermera en tid järnkontorets lius. Denna cartouclie bär årtalet 1675, ocli af linsets samtida fasad återfinnas efter 1700-talets reparationer endast liörnens rustikkedjor af sandsten. Samma art af dekoration använde Tessin själf å portalpartiet och öfver fönstren i tredje våningen af Tottieska huset (fig. 141), ocli denna anordning följdes

Pilastrarna på midtpartiet öfvergingo äfven de till lisener, och sålunda förenklades typen till att motsvara blygsammare anspråk. Till denna förenklade typ hör huset n:r 4 Kornhamnstorg, hvars fron-tonkrönta midtparti uppbäres af fyra lisener. Hela pilasterfasader nedprutades äfven till lisenfasader såsom å huset n:r 5 Hornsgatan, nu apoteket Enhörningen, under hvars fönster de för barocken karakteristiska fruktgirlanderna sitta kvar ocli hvars förstuga ännu delvis är hvälfd med krysshvalf. En blandning af pilaster- och lisenfasad visar clet af Nikodemus Tessin utförda huset n:r 36 Skeppsbron (fig. 140). Iiikare utvecklad framträder lisenfasaden å det enligt traditionen äfvenledes af Tessin uppförda linset n:r 40 Skeppsbron (fig. 139), hvars präktiga bottenvåning och port, ståtliga fönsterfoder och mäktiga taklist under det liöga, i två fall delade taket bilda ett lielt värdigt sin mästare.

110. Skeppsbron n:r 36.

A. R. fot.

Källa: Project Runeberg ·