Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 283
282–283

Sida 282

23 6

GATUREGLERINGEN.

sig tilldelade Högalids-, Ansgarie-, Skinnarviks-, Maria-, Stig-, Hvita och Åsöbergen samt Årsta-, Helga-, Eriksdals- ocli Tantolundarna, nästan alla stora och många med mycket dominerande läge. Å denna stadsdel märkes dessutom Ringvägen, hvilken i en nästan halfcirkelformigt figur med Slussen till medelpunkt och en radie något mindre än Södermalms hela bredd inlades i stadsplanen från Saltsjön vid trakten af Danviken till Mälaren vid Högalidsgatans östra mynning och i den egentliga trafikleden och förgårdarna har samma mått som Drottningholmsvägen.

Det framtida behofvet af nya salutorg liar ej i någon vidsträcktare mån fyllts genom stadsplanen. Upptagande i planen af Norra bantorget, torget vid Nybrohamnen, det nya Roslagstorg, Rålambstorget, Arstatorget samt vidgning af Kungsholms-, Tegelviks- och Nytorgen är hvad hufvudsakligen åtgjorts i denna fråga. Förslaget om ett nytt torg väster 0111 Hötorget fick efter hvarjehanda strider förfalla, och de åtgärder, som på senare tiden ifrågasatts för beredande af ökadt utrymme å salutorg, hafva ännu icke ledt till något resultat. Ordnande af torghandeln i dess helhet är äfven efter verkställd utredning beroende på myndigheternas yttrande.

Bland genomgående trafikleder å Norrmalm intager Sveavägen ur flera synpunkter en framstående j>lats. Redan i kungl, brefvet den 5 mars 1640

212. Fjällgatan sedd från öster.

c. J. G. fot.

Källa: Project Runeberg ·