Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 322
Originalsida 322
Originalsida 322
Originalsida 323
322–323

Sida 322

266

STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.

233. Gatubeläggningen, sådan den vanligen utförts i de förnämligare trafiklederna.

a. Fältsten.

b. Grus.

c. Naturlig mark.

d. Tuktad sten.

e. Huggen rännsten med bred-

hackadt öfverplan.

f. Huggen kantsten med bred-

liackad framsida ocli grof-pikadt öfverplan.

g. Asfalt.

h. Beton.

i. Bädd af groft grus eller sten-

skärf, tillpackad med ångvält; använd där naturliga marken ej utgöres af grus.

Trottoarerna måste således ofta afbrytas och olämpliga trappsteg bildas, hvilket hade till följd, att då tvenne inflytelserika husägare vid gatan, som försökte sig på den nya stråten, föllo omkull, så förklarade de med all önskvärd öppenhet, att i deras lifstid skulle aldrig utanför deras hus dylika »fästi-gar» få anläggas. Trots obehagen, mödorna ocli husägarnes vältalighet blefvo dock trottoarerna med sina fel lyckligen lagda, ocli Regeringsgatan var således den första gata, som i sin helhet hade att berömma sig af denna fördel. Först flere år efteråt, då gatan å nyo omlades, fingo trottoarerna sitt nuvarande utseende. Några år förut (1832) liade på överståthållarens befallning husen blifvit numrerade i följd, längs efter hvarje gata, i stället för att, såsom förut brukades, låta numren löpa rundt hvarje kvarter, och då detta var fullt begynna å nyo med nästa kvarter, o. s. v. För Stockholms invånare själfva liade detta sina stora svårigheter; men för en främling, som

Källa: Project Runeberg ·