Sida 476
392
STOCKHOLMS BELYSNINGS VERK.
lampsbelysningen allmännare bekant genom den elektriska utställningen i Paris 1881, där Edisonbolaget anordnat en rikhaltig utställning af maskiner, apparater, ledningsmateriel ocli lampor. I Stockholm gjordes redan samma år prof med glödlampsbelysning, och sedan under de närmaste åren några enskilda anläggningar blifvit utförda ocli ansökningar från enskilda personer att i gatorna få nedlägga ledningar för öfverförande af elektricitet blifvit efter gasverksstyrelsens hörande af stadsfullmäktige afslagna, inlämnade
nämnda styrelse i sammanhang med 1887 års stat ett förslag till anläggning af en belysnings station för nedre Norrmalm, beräknad att kosta 585,000 kronor. Detta förslag vann dock icke stadsfullmäktiges bifall.
Sedan år 1887 motion väckts i stadsfullmäktige om att gasverksstyrelsen skulle erhålla uppdrag att inkomma med nytt förslag och styrelsen inlämnat ett sådant, som blef bordlagdt lios beredningsutskottet, inkom styrelsen i oktober 1889 med ytterligare ett nytt förslag till anläggning af ett elektricitetsverk för större delen af Norrmalm, afsedt till en början för endast 10,000 lampor, men fölen framtida utvidgning till 30,000 lampor. Kostnadsförslaget slutade på 1,500,000 kronor. Detta förslag antogs af stadsfullmäktige den 13 december 1889.
Sedan tomten n:r G i kvarteret Hästen ined adress n:r 38 Regeringsgatan blifvit inköpt för 360,000 kronor ocli nödiga ritningar uppgjorts samt offerter infordrats, befanns, att kostnaden för stationen i dess helhet med de vidtagna förbättrade anordningarna skulle uppgå till 2,066,000 kronor. För att nedbringa kostnaden uppgjordes på beredningsutskottets anmodan nya alternativa förslag med inskränkning af så väl byggnader som apparater, ocli den 19 december 1890 antogo stadsfullmäktige ett alternativ, som afsåg
330. Elektricitetsverket, ingången.
R. Enblom fot.
Källa: Project Runeberg ·
