Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 318
Originalsida 318
Originalsida 318
Originalsida 319
318–319

Sida 318

262 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.

huggna fyrkantiga gråstenen hädanefter må nyttjas vid stenläggning af gatorna vid de publika husen här i staden. Erfarenheten har visat, att differencen uti kostnaden ersättes af varaktigheten, och företrädet af bekvämligheten fordrar inga bevis.»

Oaktadt allt detta reglementerande befunno sig Stockholms gator ännu långt in i vårt århundrade uti ett särdeles otillfredsställande skick. Om deras beskaffenhet kan man göra sig en föreställning genom följande uttalande af den kände läkaren professor P. G. Cederschiöld. I företalet till en skrift »Om sundhetstillståndet i Stockholm ocli medlen till dess förbättrande» yttrar lian:

é

»Gatorna borde inrättas, såsom t. ex. i Köpenhamn, med något upphöjda gångvägar eller så kallade trottoarer vid sidorna, på det de gående måtte slippa vada midt i smutsen samt trängas ibland hästar och åkdon, med ej obetydlig fara att blifva skadade eller till och med öfverkörda. Men trottoarerna borde vara jämna, ocli utan trappsteg eller afsatser, hvaraf man haft tillfälle att erfara olägenheter på Norrbro ocli Köpmangatan. Den invändning, som någon torde göra, att våra tlesta gator äro därtill för smala, är visserligen ogrundad, ty gångvägarna behöfde ej vara breda, allenast det förbjödes viktualiehandlare att utlägga tjärtunnor ocli kryddkrämare rödfärgstunnor utanför husen. Den mellersta delen af gatan, eller själfva körvägen, borde, så vidt möjligt, stenläggas på en gång i hela dess bredd, på

231. Högbergsgatan öster ut från Timmermansgatan.

c. j. o. fot.

Källa: Project Runeberg ·