Sida 203
Planscher och Kartor
POSTVÄSENDET.
177
ämbetet till 1661. Därefter erhöll Beijer postverket på arrende, mot åtnjutande af de postpenningar, som öfver liela riket inflöto, enligt då gällande taxor, men med skyldighet dels att underhålla generalpostkontoret ocli betala alla aflöningar till postförvaltarne i riket samt föreståndarne för de svenska postkontoren i Hamburg och Helsingör, äfvensom omkostnaderna för post-föringen m. m., dels att till kronan årligen erlägga 14,000 daler silfvermynt. Beijer, som vid kontraktets afslutande blef postdirektör, innehade postinrättningen till 1669, då arrendet upphörde ocli Beijer ungefär samtidigt afled.
90. Postverkets hus vid Rödbodtorget.
Kanslikollegium, under hvars uppsikt postverket liela tiden varit ställdt, tog därefter verket omedelbart under sin vård, till dess ordföranden i detta kollegium, grefve Magnus Gabriel De la Gardie, fick postverket i förläning och innehade detsamma till den 1 januari 1677. Från sistnämnda år återtog kanslikollegium postverkets styrelse. De personer, som därefter under kollegii uppsikt innehade befattningen såsom postverkets styresmän, och som benämndes till 1697 postdirektörer ocli sedan öfverpostdirektörer, utöfvade städse befattningen såsom statens ämbetsmän ocli ej såsom för-läningstagare eller arrendatorer.
Kanslikollegium innehade öfverstyrelsen öfver postverket till år 1801, då detta kollegium upphörde. Sedan fördes öfverstyrelsen öfver postverket
Stockholm. III. 12
Källa: Project Runeberg ·