Sida 312
Planscher och Kartor
282
FÖRLUSTELSER M. M. 282
maj:t lät clen 29 oktober 1886 fråga stadsfullmäktige, om de ville lämna bidrag lielst med 50,000 kr. årligen eller ock genom beviljandet af 750,000 kr. till teaterns ombyggnad i närmaste öfverensstämmelse med det Zetter-vallska förslaget.
Drätselnämnden afstyrkte ocli förklarade sig vara fortfarande af den åsikt, att en nationalteater är ocli bör blifva en statsinstitution, samt fann betänkligt, att staden genom årliga anslag iklädde sig sådana förbindelser, att ansvaret öfverflyttades på kommunen. Äfven byggnadsanslaget af-styrktes. Beredningsutskottet föreslog, att Stockholms stad skulle förklara sig villig att anslå 600,000 kr. för kungl. Stora teaterns om- ocli tillbyggnad på sådant sätt, att, på samma gång teatertomtens framstående läge tillgodoses, teatern erhåller lokaler, som äro tidsenliga ocli inrättade med hänsyn till att underlätta teaterverksamhetens utöfvande med i finansiellt hänseende tillfredsställande resultat, dock att detta anslag ej må utgå, därest icke byggnadsföretagets utförande blifvit beslutadt senast vid utgången af år 1888.
Hos stadsfullmäktige förekom frågan den 17 december 1886. Därunder framställde presidenten Forssell ett yrkande, som hufvudsakligen innehöll, att stadsfullmäktige skulle anslå 600,000 kr. till ombyggnad, om riksdagen ansloge därutöfver behöflig summa, samt under villkor bland annat, att alla de inkomster, som kunde inflyta af hyreslägenheter inom teaterns lokaler, finge användas för teaterverksamhetens upprätthållande; att kungl, teaterns verksamhet framgent, liksom dittills, upprätthålles genom statens försorg utan vidare anspråk på Stockholm samt att utförandet af byggnadsföretaget blifvit beslutadt innan utgången af år 1888. Ehuru detta yrkande erhöll 56 röster, förföll frågan, enär den ansågs vara af natur att erfordra kvalificerad majoritet, och 36 liade röstat för rent afslag.
Den 11 maj 1888 anmälde riksdagen hos kungl. maj: t sitt beslut att icke bevilja något anslag till de kungl, teatrarna, men medgifva kungl. maj:t rätt för en tid af ett år, från den 1 juli 1888, att upplåta teatrarnas fasta ocli lösa egendom till begagnande under längre eller kortare tid åt dem som ville, utan att statsverket därigenom betungades med några kostnader, bedrifva teaterverksamhet »på ett för konsten värdigt sätt».
Därmed var en afgörande vändning kommen. Men frågan om operahusets ombyggande blef lika liflig som förut, ocli samma år inkom slotts-intendenten E. Jacobsson med två alternativa förslag, det ena i stor stil med begagnande af teaterhusets hela tomt och anläggning af ett affärshus åt Karl XII:s torg, det andra i mindre skala med smärre tillbyggnader mellan magasinsflygeln ocli teaterns öfriga delar, men båda i syfte att skaffa operan större inkomster genom Here till uthyrning lämpliga lägenheter samt att ordna den åt Karl XII:s torg ganska oregelbundna och ruck-liga fasaden.
Källa: Project Runeberg ·