Sida 49
tjenst svensk undersåte. Då Carl XI:s reduktion gjorde ingrepp i lifländska adelns rättigheter, uppträdde Patkull med allvarsamma föreställningar, synnerligast i ett bref till konungen, hvilket äfven undertecknades af flera andra lifländare och hvari bland annat yttrades: ”Vi bedyre i underdånighet inför Ers Maj:t att om Gud lemnat oss valet mellan antingen ett krig med den grymme fienden, vår granne, eller de olyckor, som vi nu lida, vete vi ej om vi icke skulle föredragit det förra.” Härför dömdes med-undertecknarne till döden, hvilket straff dock mildrades till lifs-tidsfångelse, men hvarifrån de utsläpptes, då konungen låg på sin sotsäng. Patkull deremot hade förut begifvit sig på flykten. Han dömdes d. 14 Dec. 1694 att in effigie afstraffas; ”hans bild”, berättar Riidling, ”blef på Stockholms stora torg i två timmars tid på kåken ställd, den högra handen af bödeln med bilan afhuggen och dess pa-skill eller smädeskriften på benämnda ställe of-fenteligen uppbrändt”. Efter att hafva besökt flera furstar och mäktiga personer, gick Patkull i tjenst hos konung August i Polen, hvilken anställde honom såsom sitt geheime-krigsråd. När August sökte eröfra Lifland, understödde honom Patkull i detta försök, dels af fosterlandskärlek,
Sthlmt blodbest. jord. 3
Källa: Project Runeberg ·