Sida 59
1743. Buddenbrocks halshuggning
det olagliga tilltaget, jemte tillsägelse att återvända till sina hem, bemöttes af dem med hån, och oaktadt förnyad tillsägelse, att icke nalkas hufvudstaden, utförde de dock detta sitt uppsåt och marscherade in i staden. Konungen hade sjelf ridit till Norrtull, der han varnade dem, men äfven hans tillsägelser åtlyddes icke. De upproriska framträngde till Norrmalms torg under ökadt trots och hot, samt gåfvo slutligen eld på de mot dem uppställda regementena, hvarvid riksrådet Adlerfelt, som jemte riksrådet Rosen var sänd att ännu en gång varna dem, blef dödligt sårad. Nu måste våldet mötas med våld: tvenne kanoner och en gevärssalfva aflossades mot de upproriska, hvarvid 50 af dem stupade och 80 sårades, och detta var nog för att få den öfriga hopen att nedlägga vapen och bedja om nåd. De i detta uppror mest brottsliga, bruks-bokhållaren Schedin och riksdagsmannen Pehr Andersson från Sollerön jemte fyra andra bönder, dömdes till döden och afrättades d. 30 Jan. 1744.
Buddenbroeks halshuggning (1743).
Denne man var son till en öfverste Budden-brock, som år 1710 underskref kapitulationen i
Källa: Project Runeberg ·
