Sida 13
.S'17;A'.S7\M SlfiJDIORES IKdliSS Tlh^KRiri 7
(,'atheclra, som begagnar ett \X‘rkligl fVjnster f<>r ernående af ljuseffekt i inoIngruppen.T midl, velat anbi inga ( 'psala-altaiets gloria i jäninhöjd med det runda fönster, -»m rakf ofvanfVir koromgangens mellersta spetsbåge vetter åt kyi-k\-inden. I)etta kunde ju allti.l apteras till ljusk<älla. genom upplagande af ett taklVlnster eller dylikt. .Så har ivke skett, men glorians centrumskifva belinner sig faktiskt just på den punkt, alt den tåckt-r fönstret i IVåga. I'ör att nå så högt måste altaret byggas pa med en sorts attika, som bes-a:
3. Saii Ignasia-altaret i Jesiiiterkyi kan i Rom, ritadt af Radre Oozzo.
af t\å snedställda, voluminiisa pelaix, bärande hvar sitt segment af en bruten fronton. 1 denna frontons brott bcirjar gipsmolnglorian, som sedan bixder ut sig så väldigt att dess midtpunkt kommer i höjd med fönstret.
Då Precht en gång beslutat att lämna spetsbagen fri, kunde han icke hira entablementet öf\’er från det ena kolonnpaixt till det andiva. Hela arkitekturen blir således fullkomligt (ippen, om man undantager en smal båige, som spänts, ytterligt irrationellt, ofver Kristi hulVud, som ett slags baldakin (den har tydligen äfven tjänat som (dre ramdel til! Kloppers målningå. För dylika liksom simderbrutna altartiåumfbågar. där t. o. m. entable-
Källa: Internet Archive ·