Sida 23
OM LAMPHELYSNING / RUM.
fotogenlampan. Men ej allenast vekens beskaffenhet utan afven dess skötsel utöfvar inflytande på en lamplåga; veken måste vara vål torr, då den anbringas i lampan, eljes inkräktar fuktigheten på för fotogen afsedt utrymme i vekens lina porer. Användande af oren fotogen utöfvar samma verkan, hvarför, ju sämre fotogen man bränner i sin lampa, desto oftare är det nödigt att skifta veke. För ett par tiotal af ar sedan, vid en tid, då fotogen stod högt i pris, tog sig en och annan nordamerikansk oljetirma före att minska reningsarbetet och därmed följande kostnad. Då klagomål förspordes häröfver, tillbakavisades dessa med uppgift, att de använda vekarnas dåliga beskaffenhet vore orsaken till klagomålet, h vilket visserligen ej var berättigadt men föranledde en ökad utveckling af vekindustrien.
Behofvet af lampvekar framkallade en liten industri af intresse.
Ystads Bandfabrik torde varit första tillverkaren inom landet, men D:r C. Söllscher i Eskilstuna, som började 1869 tillverkning vid Skogstorp och snart flyttade den til! Eskilstuna, torde hafva varit den förste, som gjorde af sevärd afbräck pä importen; från mer än 13,000 kg 1889 föll nämligen importsiffran 1896 till 7,000 kg., under det att Dr. Söllschers tillverkning stigit till 8,600 kg.
1897 prisbelönades fabrikatet vid Stockholms utställning med silfvermedalj. 1879 öfverlät Dr. Söllscher fabriken på Direktör Ernst Mark , hvilken (i Aktiebolaget Sjuntorp) genom energisk behandling af denna sak, lyckades att åstadkomma en massproduktion, 25 ton pr är, af förträffliga lampvekar, som ej allenast fyller landets behof utan äfven lämnar tillfälle till export. Vår vekimport är därför numera afsedd för ljustillverkning samt för vissa speciella lysapparater. En samling af vackra prof å lampvekar af Sjuntorps tillverkning företeddes. Man finner bland vekarna frän der. minsta, passande till lampa med 8 mm. brännare till fyrlampor om ända till 100 mm. diameter å brännaren och än mera. Vekarnes väfnad är särdeles jämn och utmärkes ofta genom ett vaffelartadt utseende, i greppet kännas de likformigt, på en mjuka och fasta. (Fig. 29».
Som förut omnämnts, utgjordes den egentliga nyheten i fotogenbelysning användandet af glödkroppar, s. k. glödstrumpor, i fotogenlåga af blå färg. Föregångare till dessa af österrikaren Auer von Welsbach först i 885 konstruerade glödstrumpor voiv
Fig. 22. Taklampa i smidesjärn, komp. och utf. å Nordiska kompaniets verkstäder.
Källa: Internet Archive ·