Sida 43
TEXT ILKONST I VAhSTENA KLOSTlili OCH K YRKA
ren Arehiebiskopen och fyra andra Hiseopa medh honom gangandc in genom grir.J--.: » < effterföljande them mange Doctores, Canlker, Prelat!, Abbotei brödber af saneti Jo-
liannis Haptist.e ordin, saneti Dominici Och Fl -.h jemvel andre klcr-
ker af Rijkct, ey fierran hundrade eller llcre.“ Då satte sig ärkebiskopen på en “v.i lb / der stool“ midt för högaltaret. Närvarande voro bland andra biskoparn Henrik »f I.ir» köping, Brynolf af Skara, Olof af Vesteräs och Nils af Vexiö. Sedan sutto Jc al! » hvar efter sin värdighet. Och när alla voro ordnade höll doktor Jaeobis Gislonis en längre prdikan på latin, hvarefter ärkebiskopen invigde en bilJ af Sancta Katerina och uth>fv.id-.- a fl .» * till hvar och en, som “hedrade" bilden. Kyrkan stod öppen hela natten och mycket f* »1 k strömmade till.
Vid ettiden på natten ringde bröderna till gudstjenst, men den st<«ra högtidligheten började icke förrän omkring kl. 8. Di trädde ärkebiskopen m. fl. från en in i kyrkan, ty det var stor trängsel vid stora ingången. “Ther effter klcddc Arkicbisc • pen sigh til tmesso, och andra Hiseopa kledde sigh i Röklin och Koorkåpcr och Biskops fwctta: och var nu kommen ecn Biscoper mcer .-un the om qu.ellcn voro" stodho nu alle reedho i Biskopsskrud VI Biscopa, Klcrka i Dalmaticis voro VIII: två D«>. tores af Upsalom tiaente til Evangelium och Epistolam. Erchcdiekncn Doctor Ragval i stodh idhkeliga ntest Archiepiscopanom i alla ofTicio, och han var hans ledsagare, hafvand- s å sigh Röklijn och eena huijta koorkapa. Andre 1’ralati, Domproster, Dccani, Archidiaconi och Ganika hade alla Röklijn och koorkåpcr; tippa then ti j d hafver Modhcr Abbatissa låtit hempta af I.inköpingh ecn vangh ful ler med chorkåpor och flere par Dalmaticas; the som Hiscopskryckior baro hade Koorkåpcr, och seedan andre merkelige klerka hade röklijn: alle Rcligiosi gingo i sin habijth."
När alla dessa voro församlade kom riksföreståndaren herr Sten Sture och riksens råd. riddare och väpnare, hvilka alla måste stanna utanför grindarne. “I'pra ‘»hen tijdh var herra Steen khedder i brunth flogeld (sammet) under med huijt hermelijn nijdcr uppa skona: sum ecn Guds amgel stodh then ärliga Gudz Herran liuss och mildher." I denna stund tändes alla ljus och bloss och alla klockor ringde såsom plägar ske om påskmorgonen när k«>rset upptages. Och de gingo alla till Sancta Katerinas graf och de sjöngo “Veni »Sancte Spi - ritus" och derefter “Veni Creator Spiritus" och under sången svängdes rökelsekaren m- t grafven såsom sedvänja iir om pingstdagarne i domkyrkan. Efter ytterligare ceremonier it drogs kistan, hvilken öppnades af ärkebiskopen, som “slogh uth Silkit som lagh öfverhölt benen", så att benen syntes. Och alla gräto af glädje. Och delar af Sancta Katerinas kropp upptogos och lades uti därtill tillredda relikgömmor, allt under sånger och ceremonier Slutligen bars fram ett stort skrin, som var ämnadt till Sancta Katerinas “heeder” och derefter “presenterades een lijten kijsta mycket prydheliga ferghat och innan till bedragen eller fodrat medh rödt sather och lagh i the kistona ith rödt purpura klädha.“
Det skrin som för närvarande förvarar S:la Birgittas och S:ta Katerinas hen. är fodradt med rödt tyg, prydt med applicerade stjernor och andra ornament. Måhända sömnaden skall kunna bidraga upplysande vid en kommande undersökning rörande skrinets äkthet.
Och benen lades uti purpurklädet i den lilla kistan, som nedsattes i det stora skrinet, hvilket sedermera sattes på ett bord framför högaltaret. Och alla voro glada och lofvade Gud. Derefter tågade herr Sten och alla prelaterna med reliker i sina händer i procession uti och omkring kyrkan.
När de återvände sjöngs “Te Deum“ och skrinet sattes ned nära grinden för att det skulle kunna synas af allmogen. Och festen fortgick i tlere dagar och det predikades \id' ute och inne och all kyrkoskruden fick stå kvar.
De höga resenärerna förplägades rikligen och när de skulle resa öfverlämnade abedis san dyrbara gåfvor till de förnämsta. Hland dessa gåfvor vill jag endast nämna att ärkebi skopen fick ett “Agnus Dei“ af guld och “ther var ith bandh kosteliga gjordt af inscguldh och silfvertrådh.41 Sten Sture fick ett fingerguld, men såväl han som erkebiskopen ,;ngo ,r ven af confessorn hälften hvar af de broderier, som hängde på snöret öfver grinden, -mte hvar sin bok, i hvilken stod S:ta Katerinas historia. Och ärkebiskopen utdelade sina broderier till prelaterna och klerkerna och herr Sten utdelade sina till herrarna och riksens råd “och alla fxgnade belteten m;ed storom tackom. “ ^C. Annerstedt. Scriptores Rerum
Svecicarum T. Ill P. 269)
Bland här skildrade textilföremål, hvilka jag förmodar till större delen hafv a tilh orkats
Källa: Internet Archive ·