Sida 61
TILL I)HN GAMLA ULPSUND l FABRIK ENS II ISTOK I A
53
rurisk stil), till lika fullkomlighet som utländska arbeten af dylik art, och däri dfvertraffande desamma, att det svenska porslinet efter anställda försök uthärdar ombyten fr m 10 graders kyla till kokpunkten, eller 1 10’ graders temperaturförändring, dä det utlän ! ka 1 anseende till sin hårdhet, som är sådan, att den gifver eld mot stål, spricker vid minsta ombyte. Där förfärdigas äfven af samma lera svarta räknetaflor, till samma go ii. -t om de utifrån inkommande af skiffer m. m., och detta allt för minst '15 0 ,, 1 ättre prm an hvad det utländska godset af samma slag kostar.
Det nu anförda är ganska upplysande för Linnings verksamhet vid I ifsund a Af det föregående hafva vi sett, att redan i slutet af 1700-talet en keramisk tillverkning drefs där. Då det nu år 1819 uppgifves, att Linning anlagt fabriken, får detta tolkas så, att han var grundläggaren af den tillverkning, hvarpå insändaren syftar, eller ien konstindustriella, för hvars utförande väl de nämnda anordningarna med verkstadens sinnrika inrättning och ugnarnas originella byggnad gjorts. Därpå syftar väl också ,n upp gift, som vi finna i ett besiktningsinstrument ') öfver byggnaderna vid 1,’lfsunda säte-gard af år 1820, där det heter, att vid lerkruksfabriken finnas fyra byggnader, hvilka nu tili åtskilliga delar utvändigt äro förfallna, “men besiktningsmännen finna dem ändock fö:
Fig. 8 och 0. Smörask och tobaksburk af svart lera. Den förra sign. C. A. L., fatet dessutom Ulf sunda, den senare C. A. L
(ristadt i massan). Tillh. Nord. museet.
närvarande hvar för sig äga det värde, h vartill de 1798 blifvit försäkrade, dä i betraktande tagas de invändigt i senare tider gjorda ändringar och förbättringar . Huru stort detta värde var, få vi veta af ett protokoll, hållet vid Bromma sockens beredningskomités sammanträde å Stallmästaregården d. 10 mars 1819, där det heter: “Värdet af Ulfsunda ägendom ökades till 100,000 rdr b:o, men tegelfabriken upptages särskildt till 12,000 rdr b:o, såsom belöpande kapital för de 600 rdr b:o, hvilka ägaren däraf årligen tillfiyta“ -).
Sedan vi nu sålunda, så vidt möjligt, orienterat oss i fabriken, skola vi öfvergå till Linnings verksamhet därstädes. Den äldsta, för så vidt jag vet. kända pjes. som med bestämdhet kan tillsk rifvas honom är den ofvannämnda Gustaf IV Adolfs bysten fig. 1 sid. 44 , som af ärans genie krönes med odödlighetens sinnebild. Af densamma finnes bänt konungens byst hvilande på Minervas sköld i behåll, i Nationalmusei samlingar, f- > r hvilka den genom en lycklig slump inköptes år 1900. Odödlighetens sinnebild, hvilket ju är ormen, synes ringlad kring konungens hjässa. Genien har tydligen haft sin plats bakom konungen att döma däraf, att på harnesket, hvari konungen är klädd, ses på vänstra skulder-
’) Friherre Gust. Åkcrhjelms arkiv på Torsåker. 2) Arkivet på Torsåker.
Källa: Internet Archive ·