Sida 87
TIFFANY.
71
i en götisk katedral fönsterbågar och William Morris har pa detta område, som på så många andra, med framgång fördjupat sig i samma tiders tekniska metoder och framkallat möjligheter för ett modernt glasmåleri i de gamlas anda.
Men Tiffanys är hedern att hafva gjort det verkliga genombrottet till en modern stil och teknik pä glasmåleriets område.
1 Amerika har Tiffany talangfulla föregångare i två äldre målare, som båda bröto sig ut ur stafflikonstens skrankor och kastade sig in på konsthandtverket — Samuel Coleman och John Lafrage.
Den förste var en tid Tiffanys lärare, den andre intager i amerikansk konsthistoria en liknande plats som Morris i den engelska. Liksom Morris kämpade Lafrage icke blott i sin produktion utan äfven i tal och skrift med glödande ifver för den dekorativa och med konstverket förbundna konsten mot det onödiga stafflimåleriet.
Men båda dessa konstnärer voro och förblefvo dock målare och de nådde egentligen aldrig ut öfver den figurala stil inom konsthandtverket som pnerafaeliterna stannat i. Stoffet, materialet själf blef aldrig för dem en fullt själfständig skönhetsfaktor, som det är för Tiffany och till och med Lafrages utmärkta glasfönster äro penselmålade taflor pä glas.
Nya och helt andra möjligheter har Tiffany öppnat för glasmålningskonsten genom sin egendomliga användning af transparent glas-mosaik i blyfattning.
Företrädet hos Tiffanys “glasmålningar" är nämligen att de icke äro målade.
Tiffany insåg, att det var den öfverdrifna användningen af penseln, som hade förvanskat alla moderna försök attframställa glasmålningar — och han uppgaf penseln.
Det förefaller som om studiet af orientaliska emaljarbeten och af gammalkristna och byzantinska mosaiker hafva öppnat Tiffanys ögon för den frändskap som faktiskt finnes mellan de estetiska grundprinciperna för glasmåleriet och mosaikens teknik.
Kunde mosaikbilden göras genomskinlig och dock i växlande toner, så skulle penseln vara öfverflödig.
Glasmålningskonsten skulle också tekniskt förenklas genom att göras oafhängig af målningen, som nödvändiggör en efterbränning af glaset, hvilket ofta har en oberäknelig inverkan på de ömtåliga emalj färgerna.
1 själfva verket var ju glasmosaiken, använd för fönster i och för sig ingen ny konst. De äldsta “glasmålningarna" voro ju heller icke målade med penseln, de voro
Källa: Internet Archive ·