Sida 110
110
krigen framkallat och som genom dem hotade att blifva beständiga: att de redan såsom sådana af regeringen ansågos, visade sig af svaret. Men ännu vigtigare voro klagomålen öfver godsafsöndringen till militären och frälset med thy åtföljande menliga följder för allmogen, hvilka sedan 1627 ej varit föremål för allmänna riksdagsbesvär, men väl för en mängd enskilda klagomål. Nu sedan frälseköpen flera gånger förnyats och uppslukat allt "flera skattebönder, gjorde allmogen med förenade krafter en stormlöpning på regeringen. Mest öfverklagades krigsfolkets utpressningar, frälsets intrång på skatterätten, de växande bördorna för dem, som stodo qvar under kronan, samt ändtligen de tillbud till en inbrytande lifegenskap, som här och der visade sig. Det kan icke förnekas, att regeringen i viss mån har skuld för det ondas öfverhandtagande: om hon också ej vid sakernas dåvarande skick vågade eller kunde bryta med sjelfva systemet, så hade hon dock bort strängt bestraffa enskilda förbrytelser, till minsta möjliga inskränka frälsets befattning med bönderna samt noga fixera alla deras skyldigheter. Men tvärtom försämrade hon deras ställning genom att uttryckligen underkasta dem frälsemannens husbofiderätt samt ålägga dem obestämda tjensteförpligtelser; hvilket förut icke hade förekommit. Man kan ej undgå att häri finna en viss partiskhet för frälset eller rättare sagdt en aristokratisk förblindelse, som äfven inympades på underordnade och gjorde alla enskilda löften, resolutioner och undersökningar fruktlösa. Också förekommo klagomålen under de följande åren vida talrikare än före 1642.
Man finner häraf, att 1642 års riksdag ej saknade vissa företeelser, som anvisa honom ett betydelsefullt rum. Regeringen hade visserligen på flera sätt visat ständerna sin öfverlägsenhet: men dessa hade ock i vissa fall protesterat mot hennes förmynderskap. Dessutom voro tvisterna å riddarhuset och allmogens besvär vigtiga tidstecken, som antydde en ny utvecklingsperiod i svenska riksdagshistorien.
Det vigtigaste resultatet af 1642 års riksdag var utan tvifvel det nya utsKrimingssattet, hvilket genast tillämpades,
Källa: Internet Archive ·