Sida 165
165
dock denna punkt ur regeringsformen: man ansåg tillräckligt att i kammarinstruktionen insätta en af rikskammarråden till bergsöfverste ] ) och att d. 4 Dec. 1634 konfirmera fullmakten för bergsamtet, hvilket dock äfven blef utan resultat. Man var troligen villrådig derom, hvilken ställning ett dylikt embete borde intaga till de egentliga rikskollegierna. Men sedan kanslern hemkommit och med anledning af det stora grufvefallet vid stora kopparberget 1635, inhemtades Carl Bondes och Grissbachs betänkande angående ett bergsamts upprättande (1636) 2 ). Derpå utfärdades d. 14 Febr. 1637 fullmakt för geiieralbergsamtet och dess tjenstemän, som voro guvernören C. Bonde, kammarrådet Berndes, generalbergshopmannen Siegroth, öfverstebergmästaren Grissbach och Frans Kruse jemte några underordnade: embetet bestämdes närmare genom ett memorial af samma dag. Dess ställning blef härigenom sjelfständig: det blef af kammaren oberoende såväl i vården af bergsbruken öfVerhufvud, som i makt öfver underordnade och rftttegångssaker, hvari det blott var underkastadt regeringens uppsigt. Det egde ock att i samråd med landshöfdingarne anordna nödiga medel till beslutade bergsanläggningar. Sessionsmandatet af å. 3 No v. s. å. föreskref en vår- och en höstsession i Stockholm: de höllos dock ofta enligt särskild tillåtelse i bergslagen. Under bergsamtet eller, som det redan nu kallas, bergsamtskollegium hörde äfven kanalväsendet och det 1639 påbegynta saltsjuderiet: det förra ledde Carl Bonde sjelf, det senare Siegroth jemte »saltgrefven» Otto Krug» hvilken man ärnat insätta som assessor i bergsamtet, i fall företaget lyckats 3 ).
') H. fi. H. 25, 164; Kådsprot. d. 2 April 1633, d. 11 Juni 1634.
*) Bondes betänk, finnes bland Ox. saml. om bergverken. Enligt detta borde bergsamtet bestå af fem medlemmar, en generalgubernator, ett kammarråd att föra räkenskaperna, en af adel att besigtiga nya grufvor, en generalbergmästare för koppar- och silfver-bergslagen samt en generalbergsskrifvare: dess befattning skulle bestå i att uppfinna och iordningsätta grufvor, förhindra skogsuthuggning, upprätta bergsordningar, införa franska blåsningssättet o. s. v. Jfr rådsprot. d. 17 Aug. 1636. Grissbach till kansl. d. 3 Aug. 1636.
*) »Mons:r Krugk är resolverad till Öfver-Saltz-graf och derjemte vara assessor i bergsamtet» : Berndes till C. Bonde. Bergkoll. registr. d. 27 Aug. 1639, i dess arkiv.
Källa: Internet Archive ·