Sida 198
198
nare miste högra handen o. s. v. Grymma och mindre tidsenliga straff tillämpades fortfarande, t. ex. det att sätta qvick i jord; den som begått dråp inom skeppsbord kastades bunden »rygg mot rygg med den döde» öfVer bord o. s. v. Gatulopp voro mycket vanliga såsom benådningsstraff *). Godtyckliga straffbestämmelser voro ej sällsynta: så t. ex. blef en son, som misshandlat sin far, af regeringen dömd att i ett år bära en jernring om sin högra hand samt tjena fadren som dräng i 6 år. Som deportationsort för brottslingar började man från 1639 att jemte Ingermanland använda Nya Sverige. ÖfVer fängelsernas beskaffenhet hördes allmän klagan: tvångsarbete vid galérerna föreslogs flera gånger. Att vid ransakning använda tortur, ogillade kanslern högeligen, 130 år innan det blef i Sverige förbudet 2 ). På civilrättens område var det isynnerhet i tvenne punkter, som behofvet af en förbättring gjorde sig gällande, nemligen i afseende på kredit- och konkurs-lagstiftningen samt arfsförhållandena. För kreditväsendets ordnande hade Gustaf Adolf 1619 anordnat ett s. k. omslag, som dock ej fick någon betydelse, då kronan sjelf icke fullgjorde sina förbindelser. Man ville nu på nytt föranstalta ett dylikt än i Stockholm, än i alla tre hofrättsstäderna, men det ansågs för sitt bestånd förutsätta en lånebanks inrättande 3 ). Regeringen måste derföre omedelbart ingripa medelst utfärdande af s. k. manebref eller genom immission i gäldenärens gods 4 ). Likaledes meddelades s. k. anståndsbref eller mo-
*) Sjöartikl. 1644 § 20. I städerna uppbådades hela borgerskapet att tienstgöra vid gatloppen, som skeade å torget genom en lång haj. Jfr Whitelocke a. st. 2, 80.
2 ) R.reg. d. 22 Juni 1644. H. S. H. 29, 109. Betänk. 1643 § 18. Rådsprot. d. 22 Mars o. 29 Okt. 1642. — Intressanta bidrag till detta ämne finnas att tillgå i Svea hofrätts äldsta extraktbok öfver refererade brottmål (i hofr:s bibi.).
3 ) Stiernman Ekon. förordn. 1, s. 710. H. S. H. 37, 183. Riksd.besl. 1638 § 11. Rådsprot. å flera ställen.
4 ) Utom dylik införsel förekomma äfven de förslå spåren till inteckning i fast egendom såsom säkerhet. Hit hör t. ex. H. Krausbarts försäkran till M. Soop d. 24 Sept. 1639, att i händelse af dödsfall före någon annan utta sin fordran ur ett den förre tillhörigt hus: Ox. saml.
Källa: Internet Archive ·