Sida 8
\
8
med utsigt på kurfurstevärdigheten kom att tänka sig möjligheten af ett giftermål emellan den unga drottningen och en af sönerna, isynnerhet som ett dylikt äktenskap vunnit stöd af 1604 års arfförening 1 ). Ryktet härom spridde sig genast efter konungens död och fortlefde temligen länge: Bichelieu lät 1633 och 1638 erbjuda kanslern Frankrikes medverkan 2 ). Det vill synas, som denna tanke icke varit kanslern alldeles främmande, men att han snart ryggat tillbaka derför, då Richelieu sökte begagna det som ett medel än att göra honom misstänkt än att vinna honom för Frankrikes intressen. -iA\£^ Kanslerns förnämsta bemödande efter konungens död ^^Tj^ blef nu att ingjuta enhet och sämja i den inre styrelsen» l y^\p t \ för att dermed öf verskyla medlens och krafternas ringhet P^ och så kunna fullfölja de i Tyskland vunna fyrdelarne. Till
förekommande af misstroende och afund förordade han varmt en femmannaregering och förklarade sig vilja i allo underordna sig rådets beslut :l ). Den nya regeringsform, han nu framlemnade såsom konungens enda testamente, blef det kraftigaste medlet till sammanhållning. Med Gustaf Adolfs
mont d. 28 October 1636: Wahr. Ant. — 1637 förespeglade konungen i England kanslern både strumpebandsorden och Mainziska kurvärdigheten: Smaltz till H. Grotius d. 16 M?j (Hand. d. Maatschappij d. Nederl. Letterk. 1862). ') "Utan fast heller och besynnerligen någon infödd svensk man'*: Stiernman I, s. 574. Jemför äfven böndernas svar på propos. 1633..
2 ) Redan den 21 December 1632 inberättas af Chateauneuf till Richelieu efter den då från Tyskland anlände Charnacé's rapport: "Oxenstern pense a marier son fils, qui est ä Tacademie a Paris avec la fille du Roi de Sur de et desire, que le Roi le favorise en cé dessein". Saken framställes här såsom otvifvelaktig. Han tillägger: "De la Gardie prétend le mérae pour son fils". Wahrenbergs Ant. — Jfr äfven Arckenholtz, Mémoires de Christiiie III, 78. Fryxells Handlingar I, 63—4. Pufendorf, de reb. Frid. Wilh. II. 49. Mém. de Richelieu VII, 285. Jfr Smaltz' berättelse om sitt samtal med Richelieu d. 23 Juni 1638 ("N. B. hvem drottningen skulle giftas med? gillade intet Brandenburgicum, intet heller Danum, men snarare en svensk: önskade R.-C:ren deri något parti" o. s. v.): Engeströmska Bibi.
3 ) I memorialet för Grubbe af d. 12 Februari 1633 medgaf han visserligen, att riksföreståndareskapet hade häfd för sig och att man i fall af öfverhängande fara kunde nödgas tillgripa detsamma, men fann ett företräde för femraannaregeringen deri, att hon undanröjde faran af en endas missbruk samt garanterade enhet och sammanhang i styrelsen äfven i händelse af dödsfall: H. S. H. 24, 368.
Källa: Internet Archive ·